Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografiskt Lexikon och poetiskt album - Wilhelm Åkerberg (V. Å., V. Åbg, Ville, V—e, Olle Vickerberg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
209
Sök ej att tomma ord i luften strö,
Ty hemlandskärlek heter detta frö,
Och när det gror, var viss om, att du
minnes
Det gamla Sverige, der din moder finnes.
Dock hann han att äfven förlika sig
med “Vesterns drottning,” Chicago,
hvarom han en gång kvad:
Nog var det svårt ibland, men om man
noga
Betänker strid, som stridts, och tid, som
flytt,
Så — från att vara lat — man lärt sig
knoga,
Och det var både helsosamt och nytt;
Man lärt sig komma uti arbetstagen,
När fordom man slog dank Guds långa
dagen.
Visst var det ondt ibland om
nattherberge
Och svårt att få en slant till en bit mat,
Men är det bättre kanske uti Sverige,
Der som man tvingas till att bli soldat?
Till nästa vår jag kanske echapperat,
Ty jag har ännu inte exercerat.
Bland Åkerbergs hundratals dikter
finnes knappt någon, hvari han på annat
än skämtsamt sätt ingår på
personligheter eller visar elakhet mot någon.
Han hade ett alltför godt hjerta för att
nedlåta sig till nidskrifveri. Ett
undantag finnes dock, en liten stump på fem
rader, riktade mot en nykterist, som
förmodligen gått väl hårdt åt “Villes”
lust för källarlif. Som vederbörande
sjelf i en i nykterhetsbladet
Frihetsklockan intagen fördömelse-artikel öfver
den aflidne Åkerberg anfört
versstumpen i fråga, torde han ej känna sig
harmsen, om den äfven får plats här “för
kuriositetens skull”:
Om man är törstig, se då flyr man
Allt vattenblandadt, ty då styr man
På källarn in, der blir man yr man.
I nästa stadium så spyr man,
Men värsta stadiet är Myhrman.
Här följa några flera diktprof af
Åkerberg.
EN SKÄRGÅRDSSAGA.
Långt, långt derute invid hafvets bryn,
Der östan hörs i glesa tallar susa,
En klippa trotsigt höjer sig mot skyn,
Och vid dess fötter saltsjövågor brusa.
Den stupar lodrätt ned i Ostersjö.
Men i dess midt en klippa är belägen;
Om den kan folket ifrån Yxelö
Berätta dig en gammal sällsam sägen.
Det var, när ryssen kom med eld och
svärd
Och spridde skräck på våra östra stränder,
Dref fiskarn ut från hemmets lugna härd
Och lade skärgårdsskogarne i bränder.
Ack, mången holme ännu vittne bär
Om denna tid, då hotad var hvar tufva.
Du ser kanonen än på Mellstens skär
Och ryssegrafvarne vid Utö grufva.
Der bodde då på klippig Yxelö
En åldrig fiskargubbe, böjd af åren.
Men i hans koja fans en däglig mö,
Det var hans dotter, ung och frisk som
våren.
När gubbens jernhand skötte båt och skot,
Och stormen rasade, och hög gick vågen,
Då redde hon i för’n hans strömmingsnot,
Såg ut åt hafvet och var glad i hågen.
Men af sin mor en kostlig ting hon fått,
Som gömdes hemma under utskärsfärden;
Det var en gammal, gammal harpa blott,
Men det var flickans rikdom här i verlden.
När solen sänktes bakom vestlig skog,
Och skymning drog sitt flor kring skär
och vatten,
På harpan drömmande hon sakta slog,
Och tonen klang så skönt i sommarnatten.
Med tonerna en helsning ljuf och öm
Till honom öfver viken städse vände;
Han hörde och förstod; i nattens dröm
Han åter helsningen till henne sände..
De vuxit upp på naken skärgårdsstrand,
Der hafvet svallar, och der måsen reder
Sitt enkla bo af hafstång, sten och sand;
Och der de vexlat sina ljufya eder.
Och så kom ryssen. Gubbensstuga brann,
Men ingen barnens varma böner hörde.
Snart måsen fiskarns lik på stranden fann.
De båda unga man till klyftan förde.
Dit sattes de. All flykt omöjlig var,
De hade blott sin harpa — och hvarandra.
I nätter tre den klang så underbar
Nu hvilar den i djupet med de andra.
Så sagan. Ungmöns harpa tystnad är.
Men om en gång du i den stilla natten,
När månen strör sitt silfver öfver skär
Och öfver ängar, skogar, berg och vatten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
