Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografiskt Lexikon och poetiskt album - Wilhelm Åkerberg (V. Å., V. Åbg, Ville, V—e, Olle Vickerberg) - Bengt Åkerlund (B. Å., Fitzroy) - Gudmund Åkermark (Åke....., Kåkis, Pierrot)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
210
Och vinden sakta krusar Östersjö,
Med ekan närmar dig de öde stränder,
Du tror dig höra än vid Yxelö
En ton ur djupet, som dig helsning sänder.
TYCK’ OCH SMAK.
Det är en konstig tid vi lefva i,
Bäst man är stormrik, gör man haveri;
Den ene tar sig fram, den andre bak,
Men allt det der beror på tyck’ och smak.
Vår politik är bara raljeri,
Den, som är duglig, halkar man förbi,
I stället väljer man ett ärans vrak,
Men allt det der beror på tyck’ och smak.
En snobb, han kläder sig så elegant
I vida byxor a la elefant,
Och krage, hög som vattentornets tak;
Men allt det der beror på tyck’ och smak.
Och damerna ä’ bättre ej ett dugg,
I griffelbränd, ofantlig “ponny”-lugg,
De tro, att “busteln” är en hufvudsak,
Men allt det der beror på tyck’ och smak.
Den ene super fem-cents-byttor blott,
En annan tycker vatten smakar godt;
Den rike dricker vin i sitt gemak,
Men allt det der beror på tyck’ och smak.
En ungkarl svirar om till klockan tu;
Så blir han gift och får en liten fru;
Nu klockan sju i säng han går helt spak,
Men det beror på gummans tyck’ och
smak.
När slutligen den tiden inne är,
Att vi ska lemna denna verlden här,
Då kanske, som igenom någon vak,
Vi ramla till en plats — ej i vår smak.
SJELFBIOGRAFI.
En slarf, som städs’ tog lifvet gladt
Och stormade i ungdomsåren;
Som ständigt skämtade för att
Inom sig gömma hjertesåren ;
Som slösade det arf, han fått,
På vinet, kärleken och flärden;
Som fordom trodde alla godt
Och numer’ misstror hela verlden;
Som en gång fann sin barnatro
Af tviflets spade gömd i sanden;
Som önskar dö i stilla bo,
Af alla glömd, på skärgårdsstranden;
En tok, som ändock “håller färg”;
Hvars fader skälls för Åkerberg
Se der i några korta drag
En bild utaf mitt usla jag......
Farväl, här har du brodershanden!
BENGT ÅKERLUND (B. Å., Fitzroy),
novellist, redaktör. Född den 24 dec.
1859 i Jönköping. Efter aflagd
studentexamen tillbragte han några år vid
universitetet i Upsala, der han genom sitt
intagande, vänliga väsen vann en mängd
vänner och rycktes in i allt vidsträcktare
kretsar, der han blef uppburen som en af
akademiens förnämsta kavaljerer, hvilket
menligt inverkade på hans studier. Dả
han lemnade akademien 1887, hade han
blott tagit kansliexamen. Han
tjenstgjorde en kort tid vid embetsverken i
Stockholm och begaf sig derpå till
Frankrike och 1891 till Amerika, der han först
uppehöll sig i New York under
umbäranden och svårigheter. 1892 kom han till
Chicago och erhöll på sommaren
anställning i Sv. Amer:s redaktion. På
sommaren 1893 blef han redaktör för
Skandinavia i Worcester. Han dog der af slag
den 17 feb. 1894. Åkerlund egde en
ovanlig stilistisk förmåga. I Sv. Am.
skref han flera poem och skizzer, de
senare till stil och anläggning så lika
Zacharias Topelius’ pennalster, att äfven
literaturkännare läto lura sig att leta i
Topelius’ skrifter efter Åkerlunds berättelser.
I Skandinavia påbörjade han kort före
sin död en serie framtidsberättelser, som
han kallade: “Från krigsåret 189-, ur
en värnepligtigs dagbok.”
GUDMUND ÅKERMARK (Åke......,
Kåkis, Pierrot), redaktör, poet. Född i
Onsala, Halland, 1863. Stammar på
fädernet från gammal-svensk prestslägt.
Blef moderlös vid tre, faderlös vid sex
års ålder. Genomgick tre klasser vid
Göteborgs högre elementarläroverk och
sattes vid fjorton års ålder af “målsmän”
i handel mot sin vilja och håg. Han
vantrifdes, men härdade dock ut derined i
sju år. Skref under märket “Elmar”
charader i Söndags-Nisse och sina första
poem i några föga kända landsortsblad.
I april 1887 utvandrade han till Amerika,
der han, efter att först ha försökt
hvarjehanda grofarbete, på hösten blef redak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
