Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografiskt Lexikon och poetiskt album - Gudmund Åkermark (Åke....., Kåkis, Pierrot) - Anders Gustaf Öbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
212
Du lifvet och lifvets uppgift såg,
Då än i sinnet ej tviflet låg -
Den mask, som lifslyckan gnager.
Så hör då! — När skaparn verket slöt,
Och grobar låg modern jorden,
Hans stämma rymdernas stillhet bröt,
Och kärleksfullt ljödo orden:
“I träd och plantor! I blommor små!
Mig sägen nu, hvar I viljen stå,
Att marken må prydd bli vorden!”
Och träd och plantor och blommorna små
Allherskarens maning lydde;
De ställde sig alla med omsorg så,
Att trefnaden ej dem flydde.
Blott ljungen stilla omkring sig såg,
Uti hans önskan en tanke låg,
Som blygt han för mästarn tydde.
“Se, fader! Så nakna stå moar och berg,
Låt mig dem få skyla och kläda!
Visst bär jag ej kraft eller fägrings färg
Uti mina armar, de späda;
Men när till sist jag vissnar och dör,
Du af mitt stoft ett rotfäste gör,
Att skönare syskon gläda.”
Det sägs, att den starke tryckte en kyss
På plantan, att mildt betyga
Sitt välbehag; och på grenarne, nyss
Så färglösa, simpla, blyga,
Små väna blommor då grodde ut,
Som i ett rosenskärt rödt till slut
Från hvarje kvist sagos smyga.
Och derför har ödemon fägring och färg,
När ögat den famnande tager ;
Och derför mitt hemlands fattiga berg
Jag sett i en rosenskär dager;
Och derfor, att kärlek, stor och blid,
Den bär, legenden från åldrig tid,
Den syns mig så hjertefager.
ANDERS GUSTAF ÖBOM, redaktör.
Hade tryckeri i Vadstena (der han utgaf
Vadstena Veckoblad) 1832—4 samt i
Stockholm 1840. Han hade, enligt hvad
Gestrin meddelar i sin bok “I Amerika,”
varit en af Lars Hjertas s. k.
ansvaringar och blifvit landsförvist i följd af en
“ohemul” artikel i den tidens Aftonblad.
Han begaf sig då till Polen och deltog
i ett upplopp mot Rysslands czar, blef
gripen af en kossack, som ränt sin lans
i hans ena öga, samt förd till
Petersburg, der han tillbragte ett år i
fängelse. Genom en rik dams bemedling blef
han frigifven. Han stannade ännu ett
år i Petersburg, förtjenande sitt
uppehälle såsom sättare på ett tryckeri,
vandrade sedan i smällkalla vintern på sex
månader till Strassburg, besökte derpå
Frankrike och Schweiz, hvarest han
stannade i tio år. Han var redaktör,
skref artiklar på tyska språket och gifte
sig med en schweiziska. I början på
1850talet kom han till Amerika. I dec.
1863 började han i New York utgifva
tidningen Skandinavisk Post, som
utkom i fyra upplagor: en vecklig, en
halfvecklig (från 1867—74), en daglig
(1867—75) och en söndagsupplaga (under
1875). Han både satte och skref sin
tidning, troget understödd af sin hustru,
som stod hos honom vid kasten från
morgon till kväll. Tidningen innehöll
svensk, norsk och dansk text och hade
i början en hel liten här af medarbetare.
Längre fram, när Öbom tyckte sig ha
tillräckliga inkomster från annonserna,
slappades hans intresse. Han brydde sig
ej om att ha några medarbetare, utan
fyllde sin tidning, som erhöll understöd
af tyska tidningsbolag i New York, med
utan urskiljning gjorda klipp ur
skandinaviska tidningar. Slutligen råkade
han på grund af någon affärstransaktion
i fängelse, det tyska underhållet indrogs,
och hans tidning upphörde i aug. 1875.
Efter frigifvelsen ur fängelset utgaf han
1876 några nummer af Skandinavisk
Farmers- och Industri-tidning. 1879
började han utgifva New York Stats
Svenska Argus, hvilken under
presidentvalstriden 1880 ifrigt arbetade för det
demokratiska partiet. Ett par år derefter
afled Öbom och med honom hans
tidning. Öbom var en synnerligen originel
personlighet, radikal i sina åsigter och
gammalmodig i sitt skrifsätt. Hans
svenska var just icke af bästa slag, och
när han, såsom stundom hände då han
med mer än vanlig kläm ville taga till
orda för sitt politiska parti, uppträdde
som poet, åstadkom han ganska
märkvärdiga saker. Medan han utgaf
Skandinavisk Post, plägade han skryta med,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
