Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografiskt Lexikon och poetiskt album - Anders Gustaf Öbom - Efterskörd - Carl Jonas Ludvig Almqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-213-att hans tidning gick till hvarje stat i
unionen. I sjelfva verket hade den dock
endast 70 prenumeranter. Detta låter
som en motsägelse, men saken förklaras
lätt. Det fans på den tiden 38 stater i
unionen. Öbom hade en prenumerant i
hvarje stat och dessutom 32
prenumeranter i New York, Brooklyn och
Hoboken.
EFTERSKÖRD,
UPPTAGANDE ÅTSKILLIGA “PENNFÄKTA-
RE,” HVILKA, DELS GENOM UTGIFVA-
RENS FÖRBISEENDE, DELS GENOM
EGEN URAKTLÅTENHET ATT I TID BE-
SVARA TILL DEM STÄLLDA FÖRFRÅG-
NINGAR, RAKAT BLI FÖRBIGÅNGNA.
CARL JONAS LUDVIG ALMQVIST,
novellist, poet, redaktör m. m. Född
den 28 nov. 1793. Vid 31 års ålder
flyttade han från Stockholm och slog sig
ned som bonde i Vermland, men trött
nade snart på landtlifvet och återvände
till hufvudstaden, der han blef lärare
och rektor. Det berättas, att han ofta
använde lektionstimmarne på
korrekturläsning, och att han, då hans vänner
föreställde honom det olämpliga häri,
framhöll det som ett bevis på sin
lärareförmåga, att han sålunda kunde sköta
två saker på en gång. Han blef skiljd
från lärarebefattningen och försökte att
bli prest. Oaktadt han idkade en ovat
ligt omfattande skriftställare-verksamhet
och arbetade snart sagdt både dag och
natt, var hans ekonomi usel. Han
råkade i händerna på ockrare. En af
dessa, en utlefvad arsenikätare vid namn
von Schewen, anklagade Almqvist för
förfalskning och förgiftningsförsök.
Almqvist, som då var 58 år gammal, reste
till Amerika och tillbragte omkring
tretton år här i landet. Han bodde först i
Brooklyn, N. Y., sedermera äfven någon
tid i Chicago. Under ett annat skede
lär han ha haft anställning vid något af
regeringsdepartementen i Washington,
D. C. Vid ett tillfälle lär han blifvit
helt och hållet utplundrad i Texas.
Bonggren meddelar i en af sina
uppsatser om Almqvist, att denne under sin
vistelse i Brooklyn, der kapten O. G.
Lange träffade honom sommaren 1852,
“skref i dervarande halft svenska, halft
norska tidning.” I Bernhard Lundstedts
matrikel öfver den sv.-am.
tidningsliteraturen omnämnes endast en tidning
från början af 1850-talet, nämligen
Skandinaven, hvilken utgafs i New York
1851—2. Måhända var det i denna
tidning Almqvist var medarbetare. “Före
och under inbördeskriget skref A. vigtiga
uppsatser och redaktionsartiklar i
engelsk-amerikanska blad. Han fortfor att
författa på sitt jätteverk “Törnrosens
bok.” Af hvad han skrifvit ha dock
till dato endast “Bidrag till
guldmakeriets historia” och utdrag ur diktverket
“Svenska rim” publicerats.” (Bonggren,
a. st.) Efter att ha förlorat en mängd
värdefulla manuskript, lemnade
Almqvist Amerika. Ett rykte påstod, att han
ingick som munk i ett trappist-kloster i
Frankrike, men det är nu bevisadt, att
han for till Bremen och afled der den
26 sept. 1866. Att Almqvist var ett
jättesnille, ett af de mest lysande inom
hela den svenska vitterheten, är allmänt
erkändt. “Ingen har så fulländadt som
han förmått att sätta sig in i olika tiders
och lands stämning och finna den äkta
romantiska lokalfärgen,” säger H. A.
Ring i sin literatur- och konsthistoria.
Utom romaner, romantiserade
skildringar o. d. utgaf A. äfven läroböcker,
bland hvilka särskildt hans
rättstafningslära vann en oerhörd popularitet och
under en lång följd af år begagnades
vid flertalet af Sveriges läroverk. Bland
hans vittra verk äro “Törnrosens bok,”
“Amorina,” “Det går an,” “Kapellet”
och “Grimstahamns nybygge” de mest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
