Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
lägga in om sitt avsked på grund av iråkad varaktig
sjuklighet, och fått denna beviljad. Då var det som den
25-årige Nils, manufaktursmeden, skrev på och godkändes
vid rekryteringsmötet som båtsman för numret. Nils var
gift och en dotter Johanna Mathilda hade han som var på
andra året. En god efterträdare för sin fader blev han.
Men Nils var nätt och jämt inskriven, förrän hans
blivande vicekorpral kom och ville att han ”skulle bju in sej
hos honom”, genom en kontant gåva och lite äryckjom,
som seden var.
”Du ä ju nyinskriven”, sa han, ”å nu ska du ge mej en
ÅA vdi blåemuse
Det var:en sådan där sedel han menade. Men Nils, som
hade reda på såväl det ena som det andra från faderns
tjänsteår, visste också att underbefälen inte hade någon
rätt att ta opp pengar sådär av sina blivande rekryter,
och brydde sig inte om den saken. Och därav kom det sig
att vicekorpralen blev gramse på honom från första
stunden han kom ner på tjänstgörning. Vid extra kommen-
’deringar och handräckningar blev han därför mestadels
ihågkommen av honom, och under rekrytresan runt
Brittiska öarna fick han också slita åtskilligt ont.
Varje år ryckte kompaniet in på tjänstgöring i
Karlskrona, och när Hellman kom hem året efter rekryten,
kunde han berätta om det stora fartygsbygget där nere,
där en stor örlogsfregatt, som skulle gå för både ånga och
segel och få namnet Vanadis, byggdes av ek.
Och när han 1868, för åttonde gången, färdades mot
saralingsplatsen, som var Lunds gästgivaregård i
Gladhammars socken, var det med stor beklämning. Överallt
efter vägarna såg man förbrända fält, och när
båtsmännen träffades där på bytorget, var den stora missväxten
så gott som enda samtalsämnet.
Båtsmanstorpet 85 Petersberg hade för länge sedan
tarvat bortsyn, så gammalt som det var, och året därpå,
den 20 september, hade rotehållarna i Höckhult och
Mantebo äntligen satt opp en skriftlig överenskommelse med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
