- Project Runeberg -  Pennorna / 1946 /
134

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134

kan halv fem. Och vill jag nu genast skriva litet och mera
i morgon om hur det varit under färden hit över...”

Så följer en utförlig skildring om hans överresa. En hel
dag ha de skymtat Skottlands kuster. Det har stormat
mycket och om nätterna har han gråtit av saknad och
hemlängtan. Längre fram på färden blir det lugnare
väder och månsken över havet. Då ville han inte lägga sig
utan tillbringade halva nätterna uppe på däck. Han
skildrar också de ganska primitiva förhållandena ombord, men
säger att maten var i allmänhet bra.

Han nämner, att han i Stockholm köpt ett par armband
åt Olivia för att sända dem till henne från Göteborg innan
han gick ombord. På grund av sitt sköra material hade
de råkat gå sönder, men vid tillfälle skulle han sända
henne ett par andra.

Han omtalar att han ätit de flesta äpplena som hon
sänt med honom, men att han skall gömma de hållbaraste,
om möjligt till julen.

Så övergår han att skildra hur tragiskt det gick honom
när han i Brooklyn skulle söka upp sjöfararen Gustaf och
överlämna frukt, blomster, brev och hälsningar från hans
föräldrahem.

Men det bar sig inte bättre än han tog fel om tiden och
färjan i New-York, varigenom det inte blev honom
möjligt att personligen uträtta detta ärende. I’stället
nödgades han postledes tillsända horiom dessa saker, under det
hän själv reste vidare.

I ett följande brev skildrar han bland annat sitt
nuvarande arbete. Tillsammans med sin broder arbetar han
med verktygssrmide vid en gruva, där det är ett fasligt
rassel och oväsen från malmtågen som oupphörligt rulla
fram och åter mellan gruvan och staden Des Moines. Han
tycker inte bättre om sitt arbete här, än där hemma. Det
är endast arbetsförtjänsten som är så mycket större.

Som den naturdyrkare han är, synes det honom svårt
att vara så där instängd, men så mycket skönare för
honom är det då, att om kvällarna när han kommer ut, åter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat May 4 18:29:18 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pennorna/1946/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free