- Project Runeberg -  Pennorna / 1946 /
169

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

169

att leta rätt på matsäckarna, och en fälld fura blev den
härligaste vilostol. Äntligen fick man räta upp ryggen!

Här sutto vi och åto. Är man svettig så nog kan
vinterstormen kyla av — den lägger sig som ett ispansar om
bröst och rygg, och samtidigt blir rock och mössa vita av
frostig ull. De båda gubbarna fingo is i skägget medan
de tuggade och åt på det frusna brödet. Det smakade is,
våt ylletröja och möglig skogskoja — men det smakade
härligt; man satt stel av pur välmåga. Vi märkte knappt
att det föll snö. De små vita snökristallerna lade sig på
brödet som riven ost. Ett par nötskrikor skriade i
grantopparna över oss och revo ned snö i stora stycken.

Vi yngre kände oss bara halvmätta, när Vessman reste
sig upp.

— Det drar åt, sa” han och tog sig över den krumma
ryggen. |

Och när vi nu reste oss upp, kändes det som att gå i
issörja — det var gott att få börja arbeta igen.

Men det frestar på att stå nästan tvådubbel med
huvudet nedåt och dra långsågen hela dagen. Innan det
mörknade väntade vi att få höra det efterlängtade ropet från

Berg: Hemdags! — Men det kom inte. Och ända tills
mörkret stod becksvart mellan träden tumlade vi alltjämt
fram genom snön — från träd till träd. Såga, såga...

Det var inte tid att bli trött. Om också ryggen värker är
det bara att heja på. Blir armarna som förlamade får man
tänka på det en annan gång. Såga på bara! Och blir det
stora blåsor i tumgreppet, måste ju sågen ändå hålläs
igång. Så spricka blåsorna. sönder, och bara köttet gnider
mot handtaget... Men det är bara att såga på — såga,
såga, såga!

Först när man letat sig hem till kojan och fått eld i
spisen, går det upp för skogshuggaren hur trött han är. Nu
kommer han på allvar att tänka på att han inte fått räta
upp ryggen ordentligt på hela dagen. Fram med
kaffepanna, matskrin, bröd och fläsk och låt lemmarna vila ut
i en ljuv domning medan man äter sig mätt!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat May 4 18:29:18 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pennorna/1946/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free