Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
Per Gynt.
Där i öster det skimrar i havets färg,
omöjligt, det är blott en sinnevilla.
Havet är i väster, det håller sig nog stilla,
utdämt från öknen av en låg räcka berg.
Ien tanke far för honom)
Utdämt? Då kunde jag — Höjden är smal.
Utdämt? Ett genombrott blott, en kanal!
Som en livsflod vattnen genast skulle skölja
genom svalget in, över öknen bölja.
Snart skulle hela denna glödande grav
ligga här frisk som ett krusat hav.
Oaserna skulle stiga som öar.
Atlas som fjällkust mot norden står,
seglaren skulle i skummande sjöar
skära i söder karavanernas spår.
Glittrande regn skulle skölja från skyar,
livande luft skulle skingra allt kvalm,
folk skulle bygga sig städer och byar
och gräs skulle växa kring svajande palm.
Landet i söder bak Saharas mur
blev till ett kustiand med frisk kultur.
Gamla Timbuktu fick storindustri,
Bornu blev genast en rik koloni,
genom Habes for forskaren snabb som pilen
i sin järnvägswaggon till den övre Nilen.
Mitt i mitt hav, mitt i feta oasen
vill jag omplantera den norska rasen.
Dölskt blod nästan som kungligt skattas,
arabisk korsning ska ge vad som fattas.
Runt om en vik på en stigande strand
får jag lägga Peropolis, huvudstaden.
Ur leken är världen — nu stiger i raden
du, Gyntiana, mitt unga land.
(springer upp)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
