Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Femte akten. 221
(Pingstafton inne i storskogen. Längre bort i en utröjning en
hydda med ett renhorn över dörrgaveln.)
(Per Gynt hkryper i dungen och plockar vildlök.)
PER GYNT.
Det här är en ståndpunkt, var är den nästa?
Allt ska man pröva och välja det bästa.
Jag har så gjort — uppifrån Caesar
och utför, ända till Nebukadnesar.
Så skulle jag dock genom biblisk historien,
den gamle gossen fick ty till sin mor igen.
Det står ju skrivet: av jord äst du kommen,
vad det gäller i livet, är att fylla vommen.
Men vildlök? Förslår ej, nej, listig ska jag vara,
villebråd ska jag snärja i snara.
Här är vatten i bäcken, inte ska jag törsta,
bland vilddjuren får jag ändå räknas som det
första.
När jag en gång ska dö, då kryper jag i lä
i bråten under ett vindfällt trä.
Som björnen jag kavar en lövhög över mig
och ristar i barken, förrn döden söver mig:
Här vilar Per Gynt, en lyckad figur,
kejsare över alla andra djur.
Kejsare?
(med ett invärtes skratt)
Nej, gamla spåmansgök,
du är ingen kejsare, du är en lök.
Och nu ska jag skala dig, Per, ska du se;
det hjälper dig inte att jämra och be.
(tar en lök och plockar av skal efjer skal)
Detta ytterskal med revor och hak
är skeppsbrottsmannen på jollens vrak;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
