Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen. Lifsgärningen - Andra boken. Striderna i det inre. Reformerna - 6. Inre politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.532
K. WALISZEWSKI
mission, som tydligen hade till uppgift att råda bot för
denna brist genom att expediera vissa löpande ärenden.
Från 1711 till 1718 voro gränserna för kansliets och
senatens olika verksamhetsområden obestämda. De öfriga
offentliga myndigheterna, som ej visste till hvilken af dessa
båda de skulle vända sig med sina rapporter och
förfrågningar, grepo till den utvägen att alldeles afhålla sig från
att öfver hufvud taget sätta sig i förbindelse med dem.
Senatens åligganden bestämdes först så småningom genom en
mängd ukazer, hvilka år efter år och stundom månad efter
månad framkommo med nya bestämmelser rörande dessa,
hvarvid senatens befogenhet alltmer utvidgades. Denna
sträckte sig till sist, isynnerhet före bildandet af
kollegierna, till alla förvaltningsgrenar, såsom administrationen i
egentlig mening, rättsskipningen, polisen, finansväsendet,
krigshären, handeln och den yttre politiken. Senaten hade
att bestyra om de krigförande truppernas utrustning, om
försäljning af varor för statens räkning, om anläggandet
af kanaler och om renhållningen i Petersburg. Anda till
inrättandet af den Heliga synoden och till och med efteråt
lade den sig i kyrkliga angelägenheter. Ar 1722 bedref
den i Polen underhandlingar, som afsågo ökandet af det
ryska inflytandet. Den var högsta instans i civilmål och
brottmål. Då Peter år 1724 påbjöd, att de ukazer denna
myndighet utfärdade skulle tryckas samtidigt med hans
egna, gaf han endast stadfästelse åt en lagstiftningsmakt,
som han redan några år förut erkänt. Han visade
härigenom, att han föga brydde sig om att skilja på olika
maktområden, och i det hela fanns det intet europeiskt hos
senaten utom namnet. Men Peter ursäktade sig inför sig
själf med den förklaringen, att dessa anordningar endast
voro provisoriska. Man skulle senare gifva det hela en
mera ordnad prägel.
Under tiden hade senatorerna "allt i sin hand". Detta
är Peters eget uttryck. Men då han gaf dem stor makt,
ställde han också stora fordringar på deras arbete och an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
