Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - 1. Huru släktnamnen uppkommit i Sverge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur:
Es. Tegnér d. y., Om svenska familjenamn, i Nordisk tidskrift,
årg. 1882.
P. A. Kjöllerström, Svensk namnbok (1895.), sid. 131–138.
Erik och Adolf Noreen, Svenska familjenamn vid början av
1900-talet (1907).
1. Huru släktnamnen uppkommit i Sverge.
Med namn, nu särskilt personnamn, menar man det
eller de ord, som användas för att beteckna en person till
skillnad från andra.
Vanligen förekomma tvenne olika slags namn:
förnamn eller dopnamn samt efternamn (tillnamn) eller
släktnamn (ättenamn, familjenamn). För att beteckna en
viss person användas bägge dessa namn: Kristoffer
Polhem; Erik Gustav Geijer.
I äldsta tider har i vårt land såväl som hos andra
folk begagnats allenast ett namn på varje person,
motsvarande våra nuvarande förnamn: Karl, Gunnar, Håkan,
Ivar, Sigurd, Sven etc.
Sedermera, allt efter som landets befolkning tillväxte,
erfordrades därtill ytterligare en beteckning, vartill
nyttjades gårdens eller hemortens namn: Björn i Varggården,
Peter i Berga, Anders i Forkarlby; eller också nämndes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
