- Project Runeberg -  Vad bör Pettersson kalla sig? : en bok om släktnamn /
4

(1909) [MARC] Author: Karl Trotzig - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Huru släktnamnen uppkommit i Sverge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4
OM SLÄKTNAMN
jämte det egna namnet även faderns namn: Torkel
Knutsson, Arvid Jönsson, Gustav Eriksson. Även fick såsom
personbeteckning gälla yrket, till exempel Ulf jarl, Olov
skrivare, Lasse smed, Sven skräddare, Joen grytgjutare,
eller ock ett öknamn eller vedernamn, syftande på någon
särskild egenskap, en bedrift, ett kroppslyte eller ock av
illvilja eller på skämt. Exempel: Styrbjörn starke, Folke
den tjocke, Freivid döve, Olov trätälja, Björn
etterkvesa, Halvdan högben, Ragnar lodbrok.
Att jämte sitt eget beteckna sig med faderns namn
och nämna sig såsom hans son är dock ett jämförelsevis
senare bruk, som i början och under hela medeltiden var
tillåtet endast för frälsemän. För den högsta klassen av
dessa, nämligen riddarna, tillades ett herr. När därför i
äldre skrifter omtalas till exempel herr Krister Nilsson,
den i Engelbrektsfejden bekanta partimannen av Vasaätten,
vet man genast att han var riddare och en af rikets
förnämsta män, och den i Gustav Vasas historia bekante
Arent Persson på Ornäs var tydligen frälseman, eftersom
han betecknas med fadersnamnet jämte sitt eget.
Prästen kallas liksom riddaren herre, till exempel herr
Jon i Svärdsjö Gustav Vasas räddare
–-
-_____
men får
liksom bonden ej nämna sig efter fadern, utan endast med
ortsnamnet.
Alla dessa namn voro dock strängt personliga, d. v. s.
gällde endast den person, vilken de tillagts, och gingo
icke på något sätt i arv.
Redan tidigt började man visserligen nämna några av
de förnämligare släkternas medlemmar vid kollektivnamn,
vartill vanligen fick tjäna släktens gemensamma
sköldemärke eller också ättefaderns namn, vilket sålunda erhöll
karaktär av familjenamn. Den ännu fortlevande
Bondeättens stamfader har kallats bonde, d. v. s. husbonde,
vilket vedernamn sedermera överflyttats på vissa av
släktens medlemmar och slutligen upptagits av hela ätten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 5 16:09:57 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pettersson/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free