Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Huru släktnamnen uppkommit i Sverge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
OM SLÄKTNAMN
fogats namnet på en växt eller växtdel eller en geografisk
beteckning. I förra fallet erhålles ett heraldiskt namn,
motsvarande de av adeln efter sköldemärket bildade, och
i senare fallet gick man till väga på samma sätt som
adeln, då den bildade namn, uttryckande en lokalitet eller
ortsbeteckning. Sammansättningens första led fick därvid
större frihet än den senare, vilken i allmänhet icke gick
utom ett visst område av därtill brukliga ord. Man på
minne sig att de heraldiska namnen skulle beteckna figurer
från ett (verkligt eller tänkt) sköldemärke och ortsnamnen
uttrycka en possession.
De vanligaste heraldiska ändelserna kommo därför att
bliva -gren, -kvist, -bom, -blom, -blad, -löv, -rot, lind, ros etc.
och lokalitetsändelserna berg, -stett, land, mark, dal,
-holm, -vall, -fält, -strand, -bäck, -borg, -sten etc.
Sammansättningarna med man intaga vidare ett stort
rum bland de svenska familjenamnen, liksom sådana med
afledningsändelserna er, -en, -ing, ling etc.
Förutom de inhemska namnen, förekomma i Sverge
en mängd främmande namn, som inkommit till landet
med utländska, isynnerhet tyska krigare, borgare och
hantverkare.
I det hela företer, som man ser, den svenska
namnbildningen i allt sitt virrvarr en viss regelbundenhet, och
de nu nämnda grunderna därför förklara en mängd
sammansättningar av frälse och ofrälse namn, vilka eljes
förefalla fullkomligt obegripliga eller meningslösa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
