- Project Runeberg -  Vad bör Pettersson kalla sig? : en bok om släktnamn /
7

(1909) [MARC] Author: Karl Trotzig - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Huru släktnamnen uppkommit i Sverge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HURU SLÄKTNAMNEN UPPKOMMIT I SVERGE
7
främmande ändelse eller beteckning, till exempel Arosenius
och Aroselius (från Aros, Västerås), Agrelius (från Åker),
Gavelius (från Gäfle), Svebilius (från Svebyn), Svedelius
(från Sveden).
Dessa latinska namn ändrades vanligen av dess icke
prästerliga arvtagare genom bortkastande av den latinska
ändelsen -us eller -ius, varigenom namnet ofta fick ett
främmande utseende i överensstämmelse med tidens
(1700-talets) franska smak. Acrelius blir Acrell, Agrelius blir
Agrell, Stobaeus blir Stobée, Linnæus blir Linné,
Cavallius Cavalli o. s. v.

*


Då, under den tid denna namnbildning pågick,
städerna och deras invånare på allt sätt omhuldades och
privilegierades, så att ett borgarstånd småningom bildades,
kunde detta icke undgå att smittas av den allmänna
namnivern.
Städernas förmögna handelsmän, som i känslan av
sin genom rikedomen ökade makt och betydelse höllo
sig såsom åtminstone den nyare adelns vederlikar och
ofta genom gifte kommo i släktskap med denna, nöjde sig
icke längre med att vara endast sina fäders söner. Och
sedan sonnamnen en gång kommit i misskredit kunde en
officer eller ämbetsman, även av lägre rang, ej heller
längre bära detta underklassmärke. Alla tävlade om att
taga sig namn.
Betraktar man närmare de borgerliga svenska namnen,
skall man finna, att de i huvudsak i sin utveckling följt
de av
adeln och prästerna vid namnbildningen beträdda
vägarna och lytt de sålunda givna föredömena, om det
också skedde på ett anspråkslösare eller mera
»borgerligt sätt.
Vanligen har namnets första del eller grundordet
tagits ur hemortsnamnet, och till detta såsom ändelse

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 5 16:09:57 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pettersson/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free