Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Utan namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
OM SLÄKTNAMN
tusentals personer i vårt land, ja mångenstädes hundratals
män på samma plats, i samma församling eller stad,
betecknas på detta sätt.
För att utmärka en bestämd person av dessa, nödgas
man då tillägga ett nytt namn eller epitet. Naturligtvis
kan man såsom sådant använda yrket eller titeln, men
även detta kan vara otillräckligt. Flerstädes kan icke
heller tillgripas utvägen med hemvist- eller gårdsnamn
såsom på landet. Om man ännu i småstäderna kan
försöka sig på att kalla en person Johan Andersson vid
Långgatan, så är sättet i de större städerna eller
arbetaresamhällena outförbart. Att i dagligt tal benämna någon
till exempel: »Johan Pettersson vid Kungsholmsbrogatan
24, tre trappor opp över gården» är tämligen opraktiskt,
även om man ej tager i betraktande huru ofta man i
städerna byter om bostad.
Att i våra dagar heta Andersson är därför vida mer
opraktiskt än då 1500-talets präster kallade sig Smålän..
ding (Smolandus), Ångermanländing (Ångermannus),
Västgöte (Vestrogothus) etc. efter landskapet. Man kunde lika
gärna upptaga den metoden nu och kalla sig Johan Små
länding, som att heta Andersson eller Pettersson,
emedan det icke är osannolikt, att Sverges Anderssöner rätt
nu äro lika många, ja kanske i antal överträffa
småländingarna.
#
Man kan därför med skäl säga, att en hel klass i
samhället står så gott som utan namn och utan utsikter
att detta förhållande i framtiden av sig själv skall varda
bättre, snarare tvärtom.
För att bringa någon reda i detta namnkaos finnes
ingen annan hjälp, än att en verklig namntagning i massa
äger rum bland alla dessa son-familjer, så som skedde
bland adliga och borgerliga släkter på 1600- och 1700-talen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
