Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Närke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hades inom det egentliga Bergslagen, de mellansvenska
järnbergslagerna, den absoluta ledningen av Örebro län med dess 177
hyttor och 165 hamrar. Medaljens frånsida utgjorde det
uppenbara vårdslösande av modernäringen, som den rikt givande
järnhanteringen och tillgången på kontanter medförde.
För den samtida allmogekulturen voro betingelserna väsentligt
annorlunda. Man var ännu så gott som helt och hållet hänvisad
till naturahushållning. Jordbruket kvarlevde ännu inemot
1700-talets slut på en ytterligt föråldrad, i vissa hänseenden rent
medeltidsmässig ståndpunkt. Ännu vid denna tid förekom
svedjebruk i Närke, och den första plogen med vändskiva av järn
omtalas först 1818. Tvåskifte var regel även på de bästa jordar.
Jorden var även inom de områden, som icke besvärades av de
alltsomoftast förekommande, ödeläggande översvämningarna,
uruselt dränerad. Kreatursstocken var en bråkdel av den som
räknades i slutet av 1800-talet. Under dylika förhållanden är det
ej att undra på, att bondebygden mångenstädes; kom att framstå
såsom en efterbliven, ekonomisk och socialt deklasserad kontrast
till det välmående, stundom rent av skrytsamt burgna Bergslagen.
Det radikala omslaget kommer ett stycke in på 1800-talet.
Bergshanteringen stagnerar, jordbruksbygden går sin
uppryckning till mötes. Å ena sidan: nyupptäckta fyndområden,
rationaliserad teknik och den ekonomiska nyorienteringen ute i
världen taga död på det småbruk inom bergshanteringen, varpå
bergsmanskulturen baserats; förordningarna 1856 rörande
tullfrihet för stångjärnsexport samt 1859 om
bergsmansprivilegiernas upphävande skapa förutsättningarna för den centraliserade
storindustri, vars konkurrens måste bli de mindre
driftsenheterna, hyttelagen, övermäktig; de tömda gruvorna, de skövlade
skogarna och de nedblåsta hyttorna lämnas efterhand åt sitt öde;
mäktiga masugnar och storvulna bergsmansgårdar överges av
sina skuldsatta ägare och falla i ruiner. Å andra sidan: efter
månghundraårig slentrian och utvecklingshämmande
traditionalism omdanas vårt lands jordbruk; laga skiftet skapar
förutsättningarna för en ny tingens ordning, hushållningssällskapen
bedriva en energisk propaganda för rationellare
brukningsmetoder, och särskilt för Närkes vidkommande bli de stora
sjösänk-ningsföretagen — främst Hjälmarens och Kvismarens sänkning
1878—87, varigenom över 15,000 hektar vattenskadad mark torr-
- 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
