Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Närke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(eller Närkes och Värmlands län), en sammanslutning som — med
undantag för tiden 1639—54 — ägde bestånd till 1779.
Till det medeltida Närke räknades även de vidsträckta
bergslagerna inom Noraskog och troligen även Lindesberg. Då det icke
är uteslutet att den del av Värmland, som sedermera blev
Karlskoga bergslag, ursprungligen tillhört Edsbergs härad i västra
Närke, sammanfalla de medeltida landskapsgränserna för Närke
i stort sett med de nutida gränserna för Örebro län (dock med
undantag för Fellingsbro härad i Västmanland).
Vår nuvarande länsindelning reglerades som bekant genom
1634 års regeringsform, enligt vilken till Örebro hövdingedöme
räknades Närke och Värmland jämte de västra bergslagerna i
Västmanland. Detta vidsträckta län reducerades något 1642, då
de västmanländska bergslagerna sammanslötos till ett eget län,
Nora hövdingedöme (eller Noraskogs län), som emellertid redan
efter sex år (1648) upplöstes och återförenades med moderlänet.
Då Värmlands län 1779 bildades, kvarstannade inom Örebro län
Karlskoga bergslag, som under Karl IX:s tid uppstått i en, som
ovan framhållits, av allt att döma ursprungligen till det
medeltida Närke hörande bygd.
Under vasatiden, särskilt tack vare Gustav Vasas och hertig
Karls initiativ, upplever Närke en genomgripande
nydaningsperiod. Omsorgerna gälla i främsta rummet bergshanteringen, som
blir en alltmera givande inkomstkälla för landskapet liksom för
landet i dess helhet. De gamla "osmundskällingarna" ersättas i
allt större utsträckning av masugnar; Stångjärnssmide! utvecklas
raskt i riktning mot industriell effektivitet. Järnet bryter ny
bygd, en ny samhällsklass, bergsmännen växer fram till rikedom
och makt. Under medeltiden hade bergsmännen icke varit en i
egentlig mening privilegierad samhällsklass. De hade
visserligen sina egna rättssamhällen men voro skattskyldiga som
allmogen. Under unionstiden och än mera under vasatiden gynnas
emellertid bergsbrukets idkare genom allehanda sociala
företrädesrättigheter. Vid mera än ett tillfälle är det på tal, att de rika
och myndiga bergsmännen skulle bilda sitt eget stånd.
1500- och 1600-talens driftiga utveckling kulminerade i
frihetstidens storindustriellt organiserade bergväsen, då vårt land
blir den främsta järnproducenten på världsmarknaden. På
Sverige kom 1740 ej mindre än 40 % av den totala järnproduktionen
i hela världen — mot c:a l % i våra dagar! Vid denna tid inne-
13 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
