Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Östergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Skänninge hölls 1248 det stora kyrkomöte, som gav den
svenska kyrkan en enhetlig organisation och som betydde mycket
för det religiösa livets utveckling i det dåtida Sverige. I
Östergötland hade kyrkan redan från början ett säkert fäste och vid
tiden för kyrkomötet i Skänninge ägde varje socken i landskapet
sin kyrka.
När sedan Birgitta upprättade sitt stora kloster i Vadstena,
ökades landskapets betydelse högst väsentligt. Från alla håll i
Sverige och de övriga länderna vallfärdade man till Vadstena
kloster och de svenska stormännen ville gärna begravas under
klosterkyrkans valv. Klostret blev också en uppfostringsanstalt
av stor betydelse och ett centrum för kulturlivet.
Från den senare historien skulle många intressanta fakta,
belysande för Östergötlands betydelse, kunna andragas. Det må
dock räcka med några korta antydningar. Provinsen förlorade
väl något av sin makt och härlighet under 1300- och 1400-talets
upprepade strider mellan de mäktige på de stora kungsgårdarna,
Men 1434 träffade Engelbrekt samman med rådet i Vadstena och
tvang det att säga upp tro och lydnad till konung Erik, och senare
uppförde Gustav Vasa den stora stolta borgen i Vadstena, som
blev ett av konungamaktens säkraste fästen. Hit drogs stora
trupper och det var de, som definitivt gjorde slut på Nils Dackes
inbördeskrig.
1595 års för landet så betydelsefulla riksdag hölls i
Söderköping. Hertig Karl sammankallade riksdagen till landskapet,
vars mäktigaste herrar då voro delade i två läger, ett för hertigen
och ett för Sigismund. Vid riksdagen beslöt man högtidligt att
Gustav Vasas verk skulle upprätthållas. Tre år senare kom slaget
vid Stegeborg mellan hertig Karl och konung Sigismund.
Hertigen blev slagen men samlade sig till slaget vid Stångebro utanför
Linköping, där Sigismund i grund blev besegrad, vilket i sin tur
ledde till Sigismunds avsättning och Linköpings blodbad.
Hertigen blev sedan konung av Sverige vid den stora riksdagen i
Norrköping 1604.
Under början av 1700-talet råkade Östergötland ut för
ryssarna, vars horder landstego i Norrköping år 1719 och brände
staden och den omkringliggande bygden. Särskilt Vikbolandet
råkade illa ut, där kyrkor, herresäten och byar i grund
förstördes.
— 10 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>