Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Östergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan dess har landskapet kraftigt utvecklats. Redan under
1600-talet tog Louis De Geer sin boplats i Norrköping och lade
grunden till de stora industrier, som nu utmärka denna stad.
Han upprättade också stora bruk i Finspong och Norrköping, och
i norra Östergötland växte därefter fram en bergs- och
järnhantering, som länge dominerade denna del av landskapet. Numera
ha de flesta bruken försvunnit, men Finspong är fortfarande en
betydande bruksplats, och flera andra platser, som efter Louis
De Geers initiativ fick bruksrörelse, t. ex. mässingsbruket i Gusum
och kopparverket i Åtvidaberg, äro alltfort stora industriorter.
Geneologiskt bildar urberget grunden inom hela länet.
Huvudmassan är gnejs och granit men också urkalksten finnes i
urberget. Över hela landskapet gå rullstensåsar, vilka emellertid äro
talrikast förekommande söder om Sommen och i Holaveden samt
i trakten av Mjölby och Motala. En åtskilliga mil lång ås börjar
i trakten av Norsholm och går med smärre avbrott ända upp
till Närke.
Östergötland är ganska fattigt på malm. I trakten av Bersbo
har emellertid stora mängder kopparmalm brutits vid Bersbo
gruvor, vilka emellertid sedan flera år tillbaka äro nedlagda. Vid
ett par tillfällen har driften åter upptagits, men den har icke
kunnat göras ekonomiskt lönande och numera är hela Bersbo
gruvfält tomt och öde, där de djupa vattenfyllda gruvschakten och
några kvarlämnade gruvbyggnader vittna om vad som tidigare
förekommit på denna plats. Bersbo gruvor tillhörde Åtvidabergs
ävenså nedlagda kopparverk, som också drev brytning i
Mormorsgruvan. Malmen utgöres av kopparkis med magnetkis,
zink-blände och svavelkis. Den största produktionskapaciteten i de
båda gruvorna nåddes under 1870-talet, men brytning har
förekommit i gruvorna från slutet av 1300-talet eller början av
1400-talet.
Vid ett område nära Närkesgränsen har tidigare zinkbrytning
förekommit för Åmmebergs gruvfälts räkning och i Vånga
bergsslag har under tidigare perioder stor gruvdrift bedrivits, men
arbetet här har legat nere ända sedan början av 1800-talet. I
Norrköpingsbygden förekom i äldre tider silverbrytning och i
skärgården har mångenstädes förekommit gruvdrift. I Gryt finns en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
