Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ringare och mindre yrande, ån den, som Pyrrhus visade vid
Enrypylos* fall.
d1. Vftkel (rigtad mod faltherren).
Till Thasiska krigshåren i Thrakien, hvilken f6r tillfallet
saknade en hdgste befålhafvure (måhånda hade han stupat i den
alltfGr vågade drabbning, i hvilken Arch. måste bortkasta skolden
og rådda lifvet genom flykten — se fg. 45—51), och till den
eller de hofdingar, som undertiden stodo i spetsen fdr denna
hår, hade, från Ofverheten i hemlandet, ankommit en hårold (xiføvf),
medforande en stats-skrifvelse af detta egendomliga slag, som
kallades scutula (øxvtdXy1). Skrifvelsen namngaf den fåltherre,
som man på Thasus skyndat sig att utnåmna, och som
ofdrt&f-vadt skulle anlånda till haren, for att taga befålet ofver
den-samma. Når den utnåmndes namn, tillika med skrifvelsens
innehåll, blef bekant i håren, uppvåcktes deraf en stor sorg; ty
mannen hade rykte om sig att vara lika oskicklig, som
hdg-dragen och skrytsam. Arch. gOr sig till tolk for denna hårens
d1. Fabol = Fgg. 6 2 — 5 9. Fabeln år i alla hufvuddrag
densamma, som Aesopi 44 ed. Halm (Korai 29, Schneider
82 — icke 14, såsom S. angifver), men synes hafva varit
inneb&lls-rikare, så att i densamma åfven ingått åtekilliga drag, hvilka blifvit
bevarade af andra fabler om apan och råfven, sårdeles Ae sop. 4$
Hlm. (Schneider 14, Kor. 374), hvilken år densamma, som 81
hos Babrius*
*) Då axvinlt! i allmånhet (och rigtigt) tolkas med hemlig
statsskrlf-velse (Passow: Geheimbefehl. Rich, Diet. des Ant. Bom. & Gr.
Par. 1859. art. Se>tala: dépéche seeréte), bor noga mårkas, att
for-hemligandet gåiide fienden icke arméen. Det var icke en hemlig skrif*
velse UU generalen ensam, utan dess innehåll blef vanligtvis delgifret
trupperna (såsom vi se af denna fabel, och såsom man kan s luta af
Thucyd. 1. 131, angående scutalan till Pausanias). Men dessa
skrif-velser voro af ofverheten så hemlighetsfullt inrattade, att de, i håndelse
de uppsnappades af fienden, af denna icke skulle fdrstås. For éfrfgt
kallas de publice missas: de voro oppna bref till fultherrarne och
genom dem tili håren. GelI. XVII. 9. 6: Lacedaemonii autem veteres,
cum dissimulare et occuUarf litteras publice ad imperatores mos
mittat volebant, ne, si ab hostibus eae captae forentt consilia
sua noscerentur, epistulas id genus factas mittebant dbc. Scutuian
anvåndes redan på Archilochi tid och (såsom vi se) åfven af andra, ån
Lacedaemonierna; hvarom Aristoph. Byz. skrifvit en specialafhandling
(se anm. till fg. 5 2).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>