Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[Om hufvudforåndringen i detta fragment (xifixida* pro
xijqv-xidq) hafva vi under texten utforligt redogjort. En annan
huf-vudsaklig forandring (axvvpsvoi axvraXij i st f. dxwpivii
(rxvtaAq) hafva vi lånat af H. Archilochi vers Ofvergick till
ord-språk (Diogenian. V. 25. Apost. IUI. 68. Arsen. 89. Schol.
Pind. 01. VI. 155. Plut. Sept. Sap. conv. 8) såsom d%wpivn
cxvxaXri (o: sorgvåckande bådskap. D. v. s. dxvvpsvoc blef
’bedrOfvande’ i st. f. ’bedrOfvad’, hvilken sednare bem. ordet
dock annars alltid har); hvarfor MSS. på detta stålle aldrig gifva
annan låsart. Ja, vanan att med axvzaXy fdrbinda dxwpévtj blef
med tiden så fast, att, då grammatikern Aristophanes från
Byzantium hade skrifvit en archæologisk afhandling ’om
scu-tulan’ (tisqI øxvraXqg) och sårskildt ur Archilochus bevisat, att
hon i forntiden också brukades af andra ån Lacedaemonier,
åberopas detta arbete såsom cvyyQafifAa tibqI tijg dxwp é vtjg
oxvzdXtjs. Se Athen. III. 85 e.]
Apan skryter, alt hon blifvit enhålligt vald till djurens 4to-
S&lunda bildade Big af det urspr. & xqvxidcu forst & xijQVxlåat eller
x^QVxidtj (genom omsåttning af ett par bokståfver xijQvdixtj i
Apost. Præf. § 5. ocb C ram. An. Par.), eedermera SQOxtjQvxidij,
hvaraf hos Lucia nus (Psendol. 2.) OQOXffxid^g; videre ’OQOxlårjg
(Fa — se B.) och ’OQodoxlåyc (E — se B.), samt slutligen
*Oqo-åoixidqgi som man velat gora till ett slags Bupalus for Simoni des
Amorginus, ehuru dennes skaldeverksainhet år af lika rent
didaktisk tendens, som Hipponax år skaparen af den prosaiskt
afsigt-liga smådedikten.
KsQdaXéfj år af oss återgifvet efter ordets ursprnngliga
bety-delse. Huru mycket detta Archilochi biord till råfven slagit an,
bevisa icke blott de stållen fr&n Plato, Dio Chrys., A el i an.,
Basil., som B. anfor, samt Themist. Orat. 22. 55., så att q
xeQdaXij aXoinfj^ (Di o C hr.) eller ij WrøtAojfOt; dXdnift (Them.)
blefvo ordspr&ksmessiga talesått. Det visar sig ånnu mer deraf, att
ij xeQåaXij i Grek. språket sedermera blifvit detsamma som ’råf’
eller ’råfskinn* (se ordbockerna), och att xfgdtø år Mickels vanliga
benåmning så vål i prosa (Luc. Hermot. 84) som poesi (Arist. Equ.
1068) — framforallt i fabelpoesien hos Babrius (t. ex. 81. 1 & 3.—
95. 10 & 36). — Ilvxvbv voov (den såkert aktgifvande blicken —1
fr&n 11. XV. 461) hafva vi återgifvit medelst två adjectiver, af hvilka
det sednare fvar’) år ett sårdeles uttrycksfullt ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
