Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uung (se Ae sop. 44.) samt prisar sin åU och sin skonhet1).
^Ofver detta val’, fdrsakrar råfven, ’undrar jag icke det minsta,
alldenstund du år af så obestridlig fortjen st’,
[Vi låsa nåmligen, med Bussemaker och H. (pvdv i st. f,
fpaøtg eIler tpijaiy.]
O apa} eftersom du har en toclcen gump —
fortsåtler råfven — år du vål mest vårdig spiran ofver djuren.
Aesop. 44. gifver oss det ytterligare samraanhangel: Under
fdregifvande att, såsom.en skyldig lånsafgift, tillstålla konungen
en af honom i skogen funnen skatt, f&rer råfven apan till ett
stålle, hvilket hans sluga blick långesedan lårt honom kånna
såsom en luderplats; ty han hade mårkt en
Fg. 5 4. Stållet år nåstan ordagrannt begagnadt af Aristoph.
i Acharn. 120 (toiovås å\ <a nl&qxs, top nooyoov hvarom
Scholia till stållet nårmare upplysa. I Aesop. 44 finnes en
lik-nande ordvåndning («2 nl&tjxé, (J\> då xotavrijv lpv%r}v som
lått kan bringas i motsyarande versform:
ToiiyVd« å\ w ni&qxe, tyv ipv%^v —
hvilket vi verkligen anse for en vers af Archilochus, efter hvad
nedanfor skall meddelaB. Se anm. tinder fg. 5 9.
*) Att apan fdrhåfver sig ofver sin ådla hårkomst och sina anherrars
for-tjenster, årett drag, som ar bevaradt så vål af Af s op. 43 Ulm, som
af Babrius, 81, ehuru b$da dessa fabler endast gå ut på att forlojliga
åttdrygheten och derfor genast afklippa beråttelsen genom att gifva råfven
en bitande replik. På detta apans skryt anspelar ock fg. 57 1. — Att
apan bogfårdas ofver skonhet och i all synnerhet år stolt ofver sin
bakdel, visar sig af fg. b\ 1. I motsatt rigtning utbildade sig sedermera
en sårskild fabel af detta apans skryt ofver sitt ’plastisch hingegossenes
Gesåss’ (f6r att tala med Vischer: Vom NaturSchduen. Aesth. II. 1.
p. 161). Det år den XXII. fabeln I Gade s append. Uli Phaedr. Hår
visar sig apan nedslagen ofver sina ’nates turpissimas’ och utbeder sig
af råfven, for att skyla fdrlågenhetcn, ’aliquid de magnitudine caudae
suae*. Med råfvens foraktliga svar år denna fabel fnllåndad. — Genom
de spår till kompositionens afrundning och till framstallningens rikedom,
som Archilochi fabler innehålla, påminna de om Babril måsterstycke,
’det sjuka lejonet’ (fab. 95).
53 (159 B.).
Olånsande till din natur.
54 (89 B.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
