Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V&r inledning har kanske varit alltfor lång; men om hon blott
i minata mån bidragit att reda de fbrvirrade forestållningar, sota
finnas hos så många angående vårdet af skrifofningar,
ofversått-ningar och sådana ordb5cker, som den ifrågavarande, år hon utan
allt tvifvel på sin plats. Vi gå nu att i .storre kortbet meddela
våra låsare, huru och efter hvilka grundsatser detta forstå lexikon
från Svenska till Grekiska blifvit ntarbetadt.
Den tyskt-grekiska ordboken af Jacobitz och Seiler år den, som
forfatlarne nånnast lagt till grund for deras arbete: detta lexikoa
var nåmligen det, som mest ofverensståmde med den plan, de «I»
stakat for sig. Dock hafva åfven andra lexikografer (Alexandre,
Yonge, Franz, Rost och Pape m. fl.) skattat till deras verk. Så
vidt vi varit i tillfålle att profva detta verk, har en sund kritik i
allmånhet ledt forfattarne vid det val of ord och talesått, de traffat
for sina artiklar. En bitter strid bar, såsom vi alla sett, nyligen
blifvit ford mellan tvenne af de mån, hvilka de svenska ordboks*
utgifvarne begagnat till ledare, den gamle Val. Chr. Fr. Rost och
den, onekligen i sitt ungmod något okynnige, nye bearbetaren af
den Pape’ska tyskt-grekiska ordbokens andra upplaga (af 1859),
Maximil. Sengebusch. Från beggederas arbeten har, såsom nåmndet,
de svenska utgifvarne håmtat åtskilligt brukbart, utan att tillegna sig
någonderas brister. —• Det år endast med afseende på ,åmnen ur
antiken’, som den svenskt-grekiska ordboken såger sig upptråda
med något anspråk på att kallas fullståndigt. ,Sålunda’ — eåga
utgifvarne — ,hafva till storre delen de ord, 6om beteckna for den
klassiska fornverldeu fråmmande foremål och begrepp, blifvit utelem*
nade och blott de vanligaste bland dem upptagne.’ Vi gilla
full-komligt denna grundsats, genom hvilkens sorgfålliga efterfoljd allenast
arbetet undgår att blifva, hvad Passow befarade, att man skulle få
i ett slikt, nåmligen ,eine Eselsbrticke, die uns mit einer Mass«
schlechter Gråzitåt iibe rschiittet’. — Så alldeles trogna
denna sin grundsats synas oss dock utgifvarne icke hafva varit.
Till ,de vanligaste bland de ord, som beteckna for den klassiska
fornverlden fråmmande foremål och begrepp9, torde — for att blott
hålla oss inom bokstafven K — nåppeligen få hånforas sådana ord,
som Kronobonde, Kronofogde och Kokoppor, Man foranledes derigenen
att sakna flere andra, fullt ut lika gåfve och gångse ord. Grånsen år
hårvidlag alltid svår att hitta. Såsom for vår tid ,van liga’ finner maa
både jernvågar och ångbåtar i ordbokens fatabur; inen man saknar totalt
den i våra dagar icke mindre omtalta gaélysningen. Bland olika slag af
fartyg upptager ordboken Galer, Korvett, Linieskepp; men vi sakna JFYegaU
och Tredackare, for att icke tala om Pansarskepp. I borjan var jag
alls icke hågad alt klandra ordboken derfor, att hon saknade artikela
Treroddare, Det år nogsamt bekant, att vi med detta, af Tyskans
Dreiruderer tillnkapade, ord, såsom D:r Melin såger, ,vanligtvis d£
versåtta Ordet år emellertid besvårligt; och vi hysa for
vår del stor betånklighet att anvånda det, då det gifver en tåmligeo
vilseledande forestållning om triremernas beskaffenhet. Under det
att de danska benåmningarne , Treradaarer’ och Jrtradaartt Skib*
gifva oss den råtta åsigten af saken, nåmligen att trirønerna vor#
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
