Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tydande roil det inhemska rytteriet, just under namnet Kaiaphraktsrf
spelar i Greklands krigshistoria, sårdeles i kfejsar Justiniani dagar: i
sina fullståndiga jernrustningar, och med sin utomordentliga tapperhet,
voro de verkliga forelopare for medeltidens riddare. (Se Finlay:
Griecbenland unter den Romern. Leipz. 1861. p. 192.) Om detta
slags rytteri an icke fanns uti det gamla Greklands skonaste och
minnesrikaste dagar, har det dock funnits uti dess forntid: och ordet
xatdtpgaxTog ar fullkomligt klassisfct, b&de till form och bétydelse,
alltså mera berattigadt till en plats i ordboken1), ån de nygrekiska
ord, med hvilka utgifvarne tolka begreppen ,dngbat’ och jkakoppoi*.
Att i slika fall, en och annan gång, taga sin tillflykt till
Ny-Grekf-skan, finna vi ingalunda forkastligt. Men i de fall, då detta idiom
alltfdr mycket aflågsnat sig från det klassiska språkets art, har
det naturligtvis icke varit anvåndbart. En dylik orsak har val
legat till grund for utelemnandet af en mångd i sednare tider
uppkomna titlar, åfven då dessa haft ett starkt fotfaste i
Greklands egen historia. Så finnes, t. ex., ordet Storhertig icke upptaget
i ordboken. Men huru skulle man i annat fall kunnat undvika den
barbariska titeln Méyag Kvq, som den burgundiske riddaren Otto
de la Roche antog, då han år 1205 forlånades med herravåldet
ofver Athen och Thebe? Endast når medeltidens eller nyare
historiens Greker lagt beslag på klassiska ord for att uttrycka moderna
begrepp, kunde ett låmpligt afseende deYpå blifvit fåstadt i ordboken.
Låtom Ods, t. ex., slå upp artikeln ,Consul’. Den lyder: ,Cbam/,
vnatoc, o.: vara c., vnatevfip.’ Hår år blott afseende gjordt på
ordet i betydelsen af den romerska repnblikens hogste styresman;
och vi kånna af så många stållen i’ Plutarcbus, Polybius, Dionysius
Halic. (t. ex. Ant. V. 1.) m. fl., att de romerska konsulerna af
Gre-kerna ganska rigtigt kallades vnatot. Men ordet Konsul har också
en annan gångse betydelse, nåmligen den af en regerings
represea-tant på utlåndsk handelsplats; och for ,CofisuT i denna mening
hafva grekiska forfattare (t. ex. Chalkokondylas) anvåndt det
klassiska ordet nQViaviq eller, ånnu mera klassiskt, tiq6%€PO$. Så
ega vi också en del tåmligen klassiska benåmningar från Greklands
feodala tider, t ex. Lånsherre, av&évTys, LAnshoghet, av&fvtla. Men
dessa hafva i ordboken blifvit alldeles forsmådda. Utan allt
afseende på medeltiden hafva forfattarne dock icke utfort sitt arbete.
I detsamma forekomma, t. ex., artiklarne: ,Dust, se Kamp’ och
yTomering, Inmxoq dycAv, o. innoågofila^ fj.* Dust år ett åkta
medeltidsord, som icke betecknar ,kamp’ i allmånhet (såsom
ntgif-varne vilja), utan år en beståmd teknisk term, tillhorig torneringens
ådla kon8t. Vårt ,Dust’ hårleder sig från det medelhogtyska ordet
tiosty som betyder ridderlig tvekamp till håst: molsatsen till diu tiost
år i tornerspels-terminologien der buhurt, då de tåflande riddarne icke
kiimpade i envig, man mot man, utan massa mot massa, i det tvenne
från borjau bcståmda partier på en gång rande spårr emot hvaran-
l) Ordet flnneB der, oss veterligerr, endast i sammanstållningen
nkola, under art. Dåck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
