Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Ira. Ordet dusi eller ti&st återiianei, under enahånd* føta
bety-delae och med ok«tan samma] ijud, i alla europeiska ipråk, de ifør
mot t agi t varaktighre intryck af medeltidem ridtltrviue^ det beter,
t. ex., på Span*ka justa^ pft Fran»ka jduffø eller på IlaJienaka
giostrG och på Ny-Grokisku Tjor^c»1). Att ordet tTømeriiig’ år i
ordboken ori gi 1 gt Atergifvet, viaar dg vid forstå ogonkaat, Yft/rurøc
ayttiV år o ii tu Ug tu tåfling i ridkotost (se, t. ei.t Xeuopb. ifieroa. 0.
9 extr,); och dertUl inskråakte sig ingftltindaden liffcfariiga i droit,
vi kånna utider namnet ,tomering\ */nfroSgopia åter år
kapp-ridtting; ocb detta var torneringen ånnu mindre. Battre år Baken
utlryckt i de grekiska riddarromanerna, i hvilka torne ring natur ligt ri«
jemnt om tål aa, och det alltid under ben amningen
4i. å* sfljutlrak {jfr v&petibrpk).
X redogtirelaen for sin plan fortaåtta ut pi frame aom foljer: ,Li-
kaledes bar Grekiska skaldernas språkbrak blifvit lemnadt utan
af-seende; icke derfore att vi anae ofningar i forfattande af Grektsk
vers ej kunna eller bora forekomma vid under visningen, utan emedsn
utrytnmet forbjod en sådan fidlatiindighet* Samma binder har åfven
varit for upptagnnde af Noudina Propria, hvilka vi dock anse kunna
tned minuta «fcada undvaros.* 81 uti igen meddel* sig utgifvarne
rorande ein behandling af aauimansAtta ord (enkannerligen
s&mxnan-eatta verber), af verbabub stanti ver på -and# (-inj) och -ore, af
aubatautiver, aom blifvit bildade af adjektiver f af participier, som
-ofvergått till adjektiver, af adverbier, samt af ord med olika »taf*
ningsaått. De anordningar > de i sedn&st nåmnda punkter vidtagit«
fårefalla os« mycket kloka odi praktiska; de hftila ordboken på
aamma gång fri från ofverlastning t sotn de lemna den adkandu allt
akåligt undersiodi U tele mn au det af nomina propria måste vi åfven
bUliga, Icke så foretaget att ,utan afseende lemna de Grekiska
ekaldernas apråkbruk’, Detta ar en stor brist hos ordboken: utaa
Att gora #itt arbete till en aårakiid handledning i utofvande af
gre-kiak verskonat, kunde utgifvarne dock i någon tnån hafva afhuipit
denna brint genorn. att upptaga de vanJigaste poetiska ord och tale*
s&tt; hvarvid oit «årtkildt teeken kunde hafva »kiljt dem från det
prosan nårmast tiliboriga ordforrådet. Men hvilka ord åro i ett
apråk s&rakildt poetiska? hvilka proaaiaka? AU uppdraga grånsen
emellan poetiskt och prosniukt språk brak måste alltid blifva av&rt,
øfta omojligt. Utgifvarne hafva heller icke formått att gora det*
Fr&n de mest nationala sk alder ofvergå bestandigt ord och talesåtl
till den obundna atilen och blifva med tiden gødkånda prosaisk*
uttryck: å andra tidan låter «kalden, når han aå finner for godt,
hvilka ord i hvurdngaspråket aom helst uppbåra sin poetiaka
ståm-□ing* Begyn nel se ordet i Hinden t och pi samma gång de-s forstå
a&nga overskrift, ar ptjvtg* Det ar ett poetiskt ord och år, «out
L) ttoasa tird. som kk« blifvit upplatrim af Frosten Rietz Lland ile med
SvetiakauB dmt (2. 3, h) t^ia^uJi: tjud i rTHtntnumlc tungomå], bidrage
alltsfl hu kompletlura <kmiu urtikel i Ordbok 6f\er Svenska AiT—
moge-SprAkcL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
