Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
Antonio flyr! och hoppet öfvergifver
Om Verldsbeherrskningen, hvartill han :sträfvar!
Ej flyr han, nej! feg hjeltens själ ej blifver;
Blott följer sin Siren, som undansväfvar.
Lik en, hvars bröst, på engång, vredens ifver
I kamp med blygd och kärlek genombäfvar, —
An ser han slagtningens tumult, det grymma,
’Tvetydigt än; än Hennes vimplar rymma.
Bland Nilens gömslor skjuld, han återskådas,
I sin Huldinnas sköte vänta döden;
Och af den Skönas afskedsblick benådas
Med tröst, som ljusnar än den sista nöden. —
Så Portarna, med bildrik mångfald, skådas
ZI kunglig ståt förvara flydda Öden.
De tvenne Kämpar, mätte att betrakta,
I borgen gå, den lömska vådor vakta,
Meandro likt, som sig förvirrad vänder,
Och, gäckande, ett tveksamt ormlopp: böjer;
Än källorna, än hafvet vatten sänder,
Och , bäst han kommer, omvänd bana plöjer:
Så, och än vridnare, de svängda gränder
Inveckla dem; men Boken hindret röjer:
Den bok, som Häxarn skänkt; ty hon förkunnar
Försätets gång, och tryggad ban dem unnar.
4
Men när de lemnat dessa labyrinter,
Gladt öppnar. Parken sina gröna salar.
Kristaller dallra fram bland byacinter,
Och sjöar le bland träd i dunkla dalar;
I solens glans de ztosenklädda klinter,
Skog, grottor; allt, förent till ögat talar:
Och hvad som paradisets värde höjer,
Den konst, som bildat allt, sig aldrig röjer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
