Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
Ljof är Wanda! o ljuf som en: park med ångande
: 1 blomdoft;
Men ock vis och god, af sitt folk afgudad. Vi skola
Det erfara, när dagen sig tändt till stormande fältslag.
Hör ock nu, hur till drottningen kom den Lechiska
; spiran.
Krakus var Lechus’ son och grundade Krakow.
Hans:son var
Krakus och tog den ärftliga spiran. Den yngre för:
tröt det;
Lechus benämd. Han vilseledde sin bror; och sitt
jagtspjut
Stötte djupt i dess. bröst. Men hans bragd förbittrade
folken.
Mördaren biltog blef och spiran förlänt åt förstinnan
Wanda, dottren utaf den’äldre Krakus. "Den gråa
Fostrarns klenod hon var, sålänge han lefde; nu
; folkens
Yppersta skatt, en perlai öster, och männernas fäktlek
Värd, som Bardernas sång och pris af följande slägter.”
”Pris vi förvärfvat oss nog,” gaf drotten till
; ; svar, ”och i sången
Skalla re’n våra namn. Hväd är öfrigt att önska, än
Sj kärlek? —
Vän, det är natt. Hvi stå vi och dröja och FY
ej redan
In i Sarmaternas läger! kanske sjelf skådar jag henne,
Trycker jag henne förtjust till mitt vildt uppstor-
mande hjerta. >
Upp min älskling! o mig förfärar ej gnyt af dess
kämpar ; ;
Icke den mur af stål, som blänker kring lägret. De
. tusen g
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
