Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
375
går. Hos Voss känna vi ej ett enda undantag häri-
från, ty-den vers som i den första ppplagan (rättare
forsta upplagorna) af liias VI, 236 var fyljande:
Wechselte, hundert Farren werth, neun Farren die andern
«
har nu genom tillägg af ordet sie efter Farren, i de.
begge senare editionerna blifvit fullkomligt öfverens-
stammande med konstens strängaste lagar. Denna re-
gel finnes hår mera sällan iakttagen, och exempelvis
vilja vi blott citera v. 75, 204, 370, 467, 481, 491.
Rec. bor ej eller förtiga en annan brist, som han fun-
nit i denna forofrigt correkta och noggrant bearbetade
versbyggnad. Rec. har neml. vid en sorg fällig jem–
förelse trot sig upptäckt, att den latinska versifika-
tionen och isynnerhet den Ovidiska, hufvudsakligen
vårit idealet for denne . Vers-konstnär. Vid en tolk-
ning från de romerska Skalderne vore dervid visser-
ligen ingenting att påminna, då Nasos hexameter i
allt, utom i vexling och rikedom, öfverträffar alla öf.
riga. Ännu synbarare blir denna inskränkthet vid
parallelen med Homeros, som s3å ofta beträder ytter-
sta gränsorna af sitt versslag. Hvad som förnämli-.
gast förmått Rec. att våga denna gissning , äro takthvi-
lornas lägen. Ytterst sälian träffar iman här verser
utan all hvila, såsom v. 456, 461. Hos Homeros
och ännu mer hos de idylliska Skalderna, isynnerhet
Bion, förekomma nog ofta cadenecclösa hexametrer,
hvaremot de hos Romerska evmetristerna alldeles ’ic.
ke förekomma. ’ Det är klart, att den for denna vers.
takt känslolösa HoraTtivs härvid icke kommer i be.
råkning. En synnerlig omsorg använde de sistnåm:
de derpå, att oftast förlägga takthvilan , som i de gam,
la språken också merendels utgör cesur, på tredje Vers:
måttet, hvarest den äfven utan all tvifvel här sin na-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
