Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
loda lyckliggjort oss med. Denna ytterst intressanta
företeelse kan inte uppfattas annorlunda än som ett
mycket typiskt tidssymptom och kräver därför en
mera ingående undersökning.
Först budoarromanen. Vi behöva bara taga ett
alster av Dekobra eller Elinor Glyn oeh jämföra det
med ett motsvarande verk från tiden före filmens
uppkomst, för att utan vidare märka vilken
dominerande roll den yttre handlingen nu spelar i
motsats till den gamla budoarromanens rent litterära
långsläpighet och strävan efter något slags primitivt
tankeinnehåll. — Emellertid representera både
Dekobra och Elinor Glyn en under vår tid relativt
impopulär genre, en genre som mer och mer söker sig
över på filmkonstens gebit och det av lätt förklarliga
skäl. Ty för det första lämpa sig filmens visuella
uttrycksmöjligheter alldeles förträffligt för de erotiska
momentens framställning, och för det andra har den
halvt pornografiska litteraturen under våra dagar
erhållit en synnerligen livskraftig konkurrent i den
scxuellt-patologiska, skönlitterära romanen, som
dessutom vad det rent konstnärliga beträffar betydligt
höjer sig över den övriga erotiska litteraturens nivå.
En genre av mycket större popularitet och styrka är
däremot detektivromanens, som till hela sitt väsen
utgör en typisk produkt av filmens inverkan på
litteraturen och som jag ville inordna under benämningen:
mekanisk litteratur.
Detektivromanen består helt och hållet av en
enligt kinematografiska principer mekaniserad handling,
utan psykologisk motivering eller åtminstone med ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
