Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mig att hon med ett sådant intresse lyssnar till hans
skräpprat. Jag känner mig litet yr i huvudet.
Någon sätter i gång grammofonen, och den börjar
likgiltigt veva på en negorvisa. Den gör mig
melankolisk och jag böjer mig närmare Anita. Hon sitter
vänd mot Torsten, och jag ser att hennes nacke inte
blivit klippt på några dagar.
Rytmen trycker mitt huvud allt närmare hennes
lockar. De dansa framför mina ögon och skratta
utmanande. Jag ser Torstens ansikte långsamt dyka opp
bakom dem. Han ser åter oerhört högtidlig och
sysselsatt ut. Men hans rufsiga hår uttrycker en sådan
ren och öm tillbedjan, att jag inte kan kyssa Anitas
nacke. Någonting klart och genomskinligt skulle gå
sönder här i rummet om jag gjorde det.
Jag dricker, och Torstens och Anitas röster stöta
som avlägsna, förlupna ordflisor mot mitt öra. Jag
kan inte riktigt följa med deras samtal, men jag tror
att de tala om någonting för mig främmande och
obegripligt. Jag hör Torstens röst skyggt och ihärdigt
försvara en bok, som jag är säker på att Anita aldrig
läst. Men fastän jag inte ser hennes ansikte, vet jag,
att hon uppmärksamt och varför inte förståelsefullt
lyssnar till Torstens lärda utläggningar. Samtalet
intresserar mig inte det ringaste, men jag känner med
ens en underbar hätsk antipati mot dem båda, att de
lämnat mig utanför och inte låtit mig taga del av
diskussionen. Det är inte alls samma antipati som jag
känner för Erik, utan en mycket uppriktigare och
bjärtare, som kommer att slockna lika hastigt som den
flammat opp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
