Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett statistiskt arbete om Sveriges adel, af H. Rosman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en systematisk granskning, nemligen ätten. Då denna
just är en grundform för det genealogiska samband,
genom hvilket släktet fortlefver, förefaller det
tydligt, att han vid sina slutledningar bör se sakerna
från en annan sida än den mer eller mindre ensidiga
filosofiska spekulationen.
Betraktar man arbetet från genealogisk ståndpunkt,
så sammanhänger dess värde just med författarens
beaktande af ättens betydelse. För en genealog
kan det icke vara annat än glädjande att se, huru
resultatet af hans forskningsarbete drages in under
nya vetenskapsgrenar, som erkänna dess värde, och
huru området vidgar sig för studier i hans ämne,
på samma gång han bibringas en mera mångsidig
syn på släkternas sammanhang. Professor Fahlbecks
uttalande om genealogiens betydelse är så mycket
mera beaktansvärdt, som det egentligen är första
gången i vårt land en person med hans vetenskapliga
anseende velat på vetenskapens nivå ställa ett
forskningsområde, som man ansett hänvisadt endast åt
det personliga släktintresset.
Några sjelfständiga genealogiska iakttagelser ligga ej bakom
författarens arbete. Det rent genealogiska utbytet - om man
så vill kalla det - blir endast de schematiska
öfversikterna öfver samtliga ätter med uppgifter
om tiden för deras introduktion och utslocknande,
ättefaderns nationalitet och yrke samt några smärre
anmärkningar. Samtliga tabeller, som äro grundade på
Svenska adelns ättartaflor, äldre och nyare serier,
äro mycket öfverskådliga och synnerligen lämpliga
som uppslagsbok öfver adelsätterna.
Arbetet är ordnadt på fyra afdelningar: inledning,
de lefvande ätterna, de döda ätterna samt lefvande och
döda ätter. I inledningen framhållas en del allmänna
synpunkter, stånds- och klassorganisationernas plats
i den historiska utvecklingen, adelns betydelse för
Sveriges historia och dess karaktär af ett socialt
urval, hvilken förklarar dess glänsande politiska rol.
Vid studiet af de lefvande ätterna söker författaren
först begränsa ättebegreppet. Han skiljer mellan
den fysiska och historiska ätten och förstår
med den senare den på endast manlig härstamning
grundade ätten eller för närvarande tid den krets
af blodsförvandter och deras hustrur, som bära samma
tillnamn. Ehuru ätten i denna bemärkelse är mer eller
mindre konventionell, kan den dock studeras till sin
sammansättning, tillväxt och utslocknande. I än högre
grad än med de öfriga historiska ätterna kan detta
göras med de adliga, då de genom introduktionen på
Riddarhuset under hela sin utveckling äro bestämdt
afgränsade.
I fråga om de nu lefvande ätterna är det
hufvudsakligen med deras antal och ålder författaren
sysslar. År 1890 uppställer han som gräns för sina
undersökningar och uppger antalet lefvande ätter till
732. Genom att sammanräkna de samstämmiga d. v. s. de
som utgå från en och samma adlige ättefader, således
en stor del af de med högre värdighet förlänade,
reducerar han siffran till 638 sjelfständiga
ätter. Från Karl XI:s regering härstammar det största
antalet ätter, från Oscar II:s det minsta. Om de
gångna tiderna indelas i 25-års-perioder, blir det
perioden 1716—1740 som till vår tid lemnat de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
