Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett statistiskt arbete om Sveriges adel, af H. Rosman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
användande och resultatens tillförlitlighet. Och
bakom det hela ligger ett så stort och omfattande
detaljarbete, att det äfven från denna synpunkt måste
väcka beundran. En del smärre, rent formela saker,
som möjligen någon skulle vilja se på ett annat sätt,
betyda vid ett sådant arbete så ofantligt litet. De
anmärkningar, som å detta ställe skulle kunna göras,
de gälla statistiken öfverhufvudtaget, dess oförmåga
att bedöma nyanser och dess aprioristiska antagande
att lagar stå öfver individualiteten. Närmast
från sådan synpunkt skulle man kunna påpeka som
ett förhastande t. ex. författarens anmärkning om
det egendomliga i att de statistiska dödsorsakerna,
särskildt celibat och sterilitet, råka ihop i samma
punkt, då de visa ett skarpt tilltagande i sista
ledet. Det vill synas som om han fattade detta så,
att dessa företeelser förefunnes tillsamman inom
ätten. Men det är att märka, att det är ett stort
antal ätter, som i slutsumman behandlas. Att dessa
gifvetvis måste hafva någon af de statistiska
dödsorsakerna att beskylla för sitt utslocknande
är ju naturligt, men därmed är icke sagdt att
ens en enda ätt haft någon af dessa dödsorsaker
samtidigt. Befintligheten af den ena företeelsen hos
en grupp af ätterna, måste för slutsumman vid denna
företeelse göra procenten lägre än i föregående led;
likaså for de andra företeelserna, som förekommit i
öfriga grupper. Ett sådant förhållande, som endast för
gruppernas slutsumma yttrar sig som sammanträffande,
är nog icke omöjligt att tänka sig i samband med det
man kallar tillfälligheter. För bedömande af en sådan
fråga hade det varit af intresse att få se några
enstaka ätter, där de statistiska dödsorsakernas
verkan varit på leden beräknad. Att belysa bilden
från så många sidor som möjligt ligger ju alltid inom
ramen för en statistisk studie.
Det skall blifva synnerligen intressant att få del
af de beräkningar, som professor Fahlbeck kommer
att framlägga i andra delen af sitt arbete. Den skall
säkerligen liksom den första gifva fängslande intryck
och märkliga tankar och så till en klassisk helhet
sammangjuta det digra verket.
Intressant skall det också blifva att iakttaga,
om statistikern och genealogen taga upp de tankar
som författaren framkastat, då han manat dem båda
att egna sig åt forskning af sådant slag som det
föreliggande. En sådan maning bör icke helsas annat än
med tillfredsställelse. Geneologiska forskningen kan
knappast taga skada af att inom mera allmänna områden
gifva tillämpning åt sina resultat, och statistiken,
framtidens vetenskap, får icke känna tyngd eller
trötthet därför att den måste draga allt menskligt
vetande inom sina råmärken.
Holger Rosman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
