Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett statistiskt arbete om Sveriges adel, af H. Rosman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ståndpunkt. Och då kanske i en framtid hela
folket antagit slägtnamn – hos oss förberedes en sådan process
just nu – skall en sådan omständighet kunna skapa
känslan af slägtsamband äfven hos individer, som
i öfrigt stå långt nedom de bildade klasserna.
Å andra sidan hafva tider funnits, då bildning och
historiskt ättesamband ej alls haft med hvarandra
någon gemenskap.
Hvad som här framhållits torde tala för, att
ättebegreppet i betydelse af ensidig manlig ätt
i och för sig endast är något konventionelt och
konstrueradt. Detta hindrar naturligtvis icke, att
en sådan ätt kan från statistisk synpunkt studeras,
likaväl som hvilken företeelse som helst kan ställas i
samband med en annan. Och då studiet gäller en grupp
af ätter, för hvilka sjelfva ättegemenskapen haft en
afsevärd social betydelse, kan sammanställningens
resultat från en mängd synpunkter betraktas. Men
faran härvid är, att man vid upptäckten af ordning
och regelbundenhet förklarar som organisk enhet hvad
som efter allmänna förhållanden att döma endast är en
form. Att man vid studiet af den manliga ätten finner
en viss lagbundenhet i dess utveckling och aftagande
bevisar ej, att den manliga ätten såsom sådan har
någon särskild plats i naturens hushållning; då skulle
bland annat först ådagaläggas att den kvinliga ätten
icke är underkastad samma lagbundenhet. Och å andra
sidan bevisar ej företeelsernas systematiska ordning,
att reproduktionskraftens gradvisa aftagande är något
som på förevarande ättegrenar – rent fysiskt tagna – trycker
sin stämpel; då skulle först ådagaläggas att den kvinliga
ätten verkligen är underkastad samma lagbundenhet.
Och äfven om man kunde till full evidens klargöra
dessa saker, så är det ej nödvändigt att
tillämpa dem på ätter, som stå utom undersökningens
räckhåll. Likaväl som man tänker sig, att allmänna
sociala förhållanden åstadkomma fysiskt
märkbara följder, nästan likaväl kan man
tänka sig, att de speciella sociala förhållanden,
under hvilka dessa ätter lefvat, åstadkommit en
lagbunden ordning vid deras utdöende.
Det rika intryck, som professor Fahlbecks arbete
gifver, väcker hos läsaren en viss hunger efter ännu
mera. Man ville så gerna se utredningar äfven om
kvinnolinien, man ville se ätterna grupperade äfven
efter andra grunder, med nyanser och skiftningar i
deras sociala betydelse, deras blandning med oadliga
ätter, ingiften o. d. Men det är ju naturligt att
den vetenskapliga metoden måste söka en gräns,
och ingen har då bättre kunnat väljas än den som
författaren valt. Ty vill man också ställa sig tveksam
mot lämpligheten att för ett konventionelt begrepp
skrifva naturbundna lagar, så kan man aldrig förneka,
att den ensidigt manliga ätten är den bäst tänkbara
och af nuvarande samfundsförhållanden gifna formen för
att samla uppgifter rörande släktskap, härstamning,
ärftlighet och allt hvad som binder lif vid lif och
släkte vid släkte. Såsom det första uppslaget till
en statistik på genealogisk botten har föreliggande
arbete sin enastående och grundläggande betydelse. Och
skulle man sakna någon synpunkt vid framställningen,
så har man alltid vägen angifven, hur den kan sökas.
Ser man på det rent statistiska arbetet och dess
utförande, så bör man säkerligen ej hafva något skäl
att tvifla på metodens riktiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
