Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den äldre leden af släkten Leijonhufvud-Lewenhaupt, af K. H. Karlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De äldre leden af slägten Leijonhufvud-Lewenhaupt.
(Genmäle.)
I femte årgången af »Svenska Ättartal» framlade jag
för ätten Leijonhufvud-Lewenhaupt en slägtledning,
som ej så litet skilde sig från den gamla häfdvunna
uppfattningen. Emot densamma har ej heller någon
invändning gjorts, men deremot har man icke godkänt
min deri uttalade åsigt, att en af ättens medlemmar,
»skälig man Gregers i Brunsberg», som namnes år 1413,
varit bonde eller möjligen lägre frälseman. Nu senast
har frih. K. K:son Leijonhufvud i en längre afhandling
i denna tidskrift bland annat sökt framlägga bevis
för att denne Gregers i Brunsberg ovedersägligen
varit frälseman.
Då jag emellertid i ofvan anförda slägtledning endast
yttrade mig i den aldra största korthet, må här lemnas
en redogörelse för de skäl, hvarå jag stödde min åsigt
rörande denne Gregers’ i Brunsberg samhällsställning,
särskildt som dessa skäl i någon mån äfven belysa
den i medeltidens diplom förekommande terminologien.
Under hela Medeltiden var det synnerligen vanligt,
att man till en persons namn fogade ett attribut. De
oftast förekommande äro: värdig, välboren, ärlig,
beskeden (beskedlig), skälig och god. Intet af dem,
välboren undantaget, är visserligen bestämdt bundet
till någon viss samhällsklass, men vid granskning af
en större mängd diplom finner man dock snart, att
medlemmar af ett visst stånd dock oftast utmärkas
med något särskildt af dessa attribut. Så kallas
prelater vanligen värdiga, riddare och andra frälsemän
ärliga och välborna, prester hederliga samt borgare
och bönder beskedna (beskedliga) och skäliga. I ett
och samma diplom göres ock ej så sällan en bestämd
skilnad dem emellan. Så t. ex. nämnas 1404 30/10 skälige
män Clemens i Svensta och Olof Niclisson i Björnlunda
(bönder), ärlig man Ingeld Törnesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
