Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste lemna klasserna, så snart klockan slår, och begifva
sig ut på skolgården, blir i alla fall ändamålet med dessa
uppehåll mellan lektionerna förfeladt, om de användas
till lexöfverläsning. Detta borde vara absolut förbjudet.
Jag vet nog hvilken benägenhet somliga lärjungar hafva
att på tiominuterslofvet titta igenom lexnn för den
följande lektionen. Det fins lärare, som anse detta såsom
bevis på att lexan icke är tillräckligt öfverläst i hemmet
och derföre icke alls vilja tillåta det. För min del är
jag af annan mening. Af egen erfarenhet vet jag, att
en lärjunge, som ej har så godt minne, väl behöfver straxt
före lektionen ögna igenom en lexa, när hans minne en
eller ett par timmar näst förut tagits i anspråk af andra
lexor. Isynnerhet gäller detta om sådana lexor, hvilkas
innehåll till största delen består af minnessaker, såsom
namn och årtal. Det är för mycket begärdt, att
lärjungen, när han på morgonen lemnar hemmet, skall vara
så förberedd för alla lektioner under förmiddagen, att
han hela den tiden icke alls behöfver titta i sina böcker.
Det är ju bra för dem, som äro så »minnesgoda», men
det är icke alltid sagdt, att sådana undantag äro de
bästa lärjungarne. Både lättingar och idioter kunna
hafva ofantligt godt minne. Derföre tror jag, att det
vore synnerligen välbetänkt, om, på samma gång
tiominuterslofvet förlängdes till en qvart, under hvilken
det vore förbjudet att läsa öfver lexor, tillika de första
fem minuterna af hvarje lektion ansloges till
genomögnande af dess lexa. Detta skulle förstås ske, sedan såväl
lärare som lärjungar intagit sina platser i lärosalen.
Har jag hittills känt mig säker på min sak och utan
tvekan uttalat mina tankar, så är det deremot med en
viss osäkerhet jag nu Öfvergår till en fråga, som jag
icke vill förbigå och som här icke heller bör förbigås,
frågan om hélsovårdsundervisning i skolan. Det fins ju
en och annan, som utan några betänkligheter ifrar för
detta ämnes införlifvande med skolans öfriga ämnen.
Nyligen har en läkare vid ett stort möte i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
