Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Detta gör min svåra dag lättare och giver mig
förtroende till eder alla. Man behöver mig därborta
i staden, och jag måste lämna er på några timmar.
Jag ämnade giva er en fridag, eller skicka hem några
av er, men om ni hellre vilja stanna kvar och
fortfara, såsom ni begynt, skall jag känna mig glad och
stolt över mina goda gossar.
— Vi vilja stanna, det vilja vi helst; Frans kan se
efter oss, skreko flera, förtjusta över det förtroende,
som visades dem.
— Kommer inte mamma hem? frågade Rob
vemodsfullt; ty hemmet utan »mamma» var för honom en
värld utan sol.
— Vi skola båda komma hem i natt, men den snälla
tant Meg behöver mamma mera än du för närvarande,
och jag vet, att du gärna lånar bort henne för en
liten tid.
— Ja, det skall jag göra; men Teddy har gråtit
efter henne, och han slog till madam Hummel och
var förfärligt stygg, svarade Rob, som om dessa
nyheter måste föra modern hem.
— Var är min lille karl? frågade mr Bähr.
— Dan tog honom ut med sig, för att lugna honom.
Han är nu alldeles lik sig igen, sade Frans, pekande
åt fönstret, genom vilket man kunde se Dan draga
den lille pysen i hans korgvagn, med hundarna
skuttande bakefter honom.
— Jag vill inte gå ut till honom, det skulle endast
åter rubba honom ur jämvikten, men säg åt Dan, att
jag anförtror Teddy i hans vård. Vad er, äldre
gossar, beträffar, så litar jag på, att ni sköta er själva
för en dag. Frans skall leda er, och Silas är här för
att taga hand om utgöromålen. Farväl således till i
kväll.
— Berätta mig blott ett par ord om farbror John,
sade Emil kvarhållande mr Bähr, just då han stod i
begrepp att skynda bort igen.
— Han var endast sjuk ett par timmar och dog
som han levat, så glatt, så fridfullt, att det skulle vara
syndigt att fördärva skönheten av en sådan död genom
något slags våldsam eller självisk sorg. Vi hunno fram
i tid för att taga avsked, och Daisy och Demi voro i
hans armar, då han avsomnade vid tant Megs bröst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
