Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men denna form kan icke lika kraftigt påverka vår
känsla; den är för kort och låter oss icke dröja vid
det sorgliga så länge, att vi riktigt hinna fatta det. I
evangeliets uttryckssätt framhålles redan genom »en
moders ende son» tre moment af situationen:
moderssorgen öfver det döda barnet, och det var en son,
och det var hennes ende; redan detta är nog att
väcka innerligt medlidande; när sedan tillägget
kommer: »och hon var änka», stegrar detta på ett
gripande sätt intrycket.» (a. a. s. 331).
Så är det just. Vi skulle icke riktigt »hinna
fattas ordens innebörd, om tavtologien varit borta.
Normalprosans uttryck skulle varit adekvat, men icke
nog suggestivt. Det skulle icke hjälpt oss att
reproducera lifliga föreställningar. Alla dessa moment i
sorgen kan vår apperception icke så lätt hålla fast i
en enhetlig uppfattning. Må kriarättaren taga med
varsam hand på dylika tavtologier. Det är en riktig
instinkt som dikterar dem. Äfven när det icke
gäller att väcka känsla, kunna sådana vara lika mycket
behöfliga. De rikta sig i första rummet på att hålla
föreställningar aktuella. De tjena »fantasien» i den
gamla vidsträckta bemärkelsen. Och därmed ock
medelbarligen den logiska förmågan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
