- Project Runeberg -  Svenska expeditioner till Spetsbergen och Jan Mayen åren 1863-64 /
220

(1867) [MARC] Author: Nils Christoffer Dunér, Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anteckningar från en resa till Ishafvet i trakten af Jan Mayen, år 1863 af Aug. Quennerstedt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

försäkras också att kölden detta år varit ovanligt
lindrig och väderleken öfver hufvud bättre än annars
plägar vara fallet.

Längre in i isen syntes fram på dagen en stor
mängd gammal säl. Med nöd arbetade vi oss genom
en packa som vände sig för vinden, hvarigenom afsigten
att skära den tvärsöfver blef tillintetgjord. Några
andra fartyg vunno genom detta uppehåll ett betydligt
försprång, hvilket ombord framkallade största
förtrytelse, då man befarade att de skulle jaga ned fångsten,
innan vi hunnit tillräckligt nära. Isen var alltför tät
för att tillåta båtarnes utsättande; manskapet begaf
sig således utan vidare ned på denna med bössor, hackor
och »selar», hvilka sistnämnda — bestående i ett gehäng
af svartmålad segelduk, vid hvilket ett rep är fästadt —
begagnas till att släpa skinnen ombord.

Är isen, såsom ofta är fallet, mycket ojemn och
uppfyld af skrufningar, så hörer detta slags fångst till
de besvärligaste. Stundom har folket flere timmars väg
att tillryggalägga, under det fartyget afbidar isens
lossnande för att kunna tillräckligt närma sig fångstplatsen.
När ett antal sälar blifvit skjutna, flår man dem och
släpar skinnen tillsammans i en hög på något stort flak.
En fana planteras bredvid, och i den händelse flere
fartyg ligga i fångst, qvarlemnas gerna derjemte en
man såsom post, emedan det annars lärer kunna inträffa
att blotta flaggan ej blir respekterad. Det är
egentligen engelsmännen som beskyllas för att i händelse af
behof utan vidare tillegna sig allt hvad de finna
obevakadt på isen, skinn, qvarlemnade båtar etc, och hvilket
de betrakta såsom loflig pris. Misshälligheter uppstå
naturligtvis lätt härigenom, vid hvilka till och med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1863/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free