- Project Runeberg -  Svenska expeditioner till Spetsbergen och Jan Mayen åren 1863-64 /
222

(1867) [MARC] Author: Nils Christoffer Dunér, Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anteckningar från en resa till Ishafvet i trakten af Jan Mayen, år 1863 af Aug. Quennerstedt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

En stunds vandring förde oss till ett flak, der en mängd
skinn lågo hopsamlade. Under det de öfriga släpade
ombord hvar sin börda stannade jag qvar i närheten i
hopp att upptäcka något, som kunde taga min jagtlust
i anspråk. Fångsten hade emellertid dragit sig så långt
undan, att man hvarken hörde eller såg något deraf,
och ensam vågade jag mig icke ut att uppsöka den;
under väntan på mina ledsagares återkomst hade jag
således god tid att öfverlemna mig åt intrycket af
den natur som omgaf mig. På något afstånd gled ett
stort engelskt skepp fram genom isen, ännu längre bort
låg Jan Mayen, alltemellan bortskymdt af en snötjocka,
som än insvepte allt i ett dunkel, genom hvilket blott
de närbelägna fantastiskt uppstaplade isskrufningarnes
intensiva blå matt skimrade igenom, än då den för en
stund lättade, öppnade en något friare utsigt öfver den
ödsliga nejden. Icke ens en måses skri afbröt tystnaden.
En hög isklump, bakom hvilken jag slutligen nödgades
söka lä, skyddade någorlunda för den genomträngande
vind, som med alltjemt vexande styrka strök fram öfver
de kala isfälten, och som oupphörligt ryckte och slet i
den lilla norska flagga, som svajade från toppen af en
lång svigtande stång. Efter en stund hör de jag röster
i närheten och fann mig, då jag reste mig upp, ansigte
mot ansigte med några engelsmän, som stannat vid
sälskinnen, möjligen i afsigt att bespara Jan Mayens
besättning besväret af deras hemforslande. Vid mitt
oförmodade uppträdande aflägsnade de sig emellertid genast.

Senare på aftonen här det varit den lifligaste trafik
öfver isen, hvilken fortfarit äfven under en del af den
ljusa natten, som vid denna årstid redan blifvit rådande,
ehuru den mulna himlen hittills betagit oss anblicken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1863/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free