- Project Runeberg -  Den andra Dicksonska Expeditionen till Grönland /
9

(1885) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld - Tema: Greenland, Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kristallkorn af is, och slutligen till en hård sammanhängande ismassa.
I fall skridjökeln står i förbindelse med någon högre belägen, af
riklig snönederbörd underhållen issamling, eller hvad man kunde
kalla issjö, så kan den tränga fram långt nedom snögränsen till
trakter, der snönederbörden ingalunda är tillräcklig att ersätta den
förlust glacieren lider genom smältning och afdunstning. Det
är deremot sjelfklart, att glacierer eller andra beständiga
isformationer icke kunna uppstå i sådana trakter, till hvilka is icke kan
strömma ned från högre belägna ställen, och der snönederbörden
är mindre än den qvantitet snö, som under årets lopp bortsmälter
och afdunstar — ett förhållande, som bland annat förklarar,
hvarför inga glacierer förekomma i närheten af hvarken gamla eller nya
verldens köldpol.

Hvad Grönlands inre beträffar, så är det lätt att visa, att
de ofvan anförda vilkoren för glacierbildning icke kunna existera
derstädes, med mindre landets yta långsamt höjer sig så väl från
ost- som vestkusten till dess midt, och att dess öfver hafvet
belägna del sålunda har formen af en bulle med sidor som långsamt
och regelbundet slutta mot hafvet. En sådan höjdfördelning
möter oss dock icke på någon af jordklotets i orografiskt hänseende
kända kontinenter, och man kan derför med yttersta sannolikhet
antaga, att den ej heller är rådande på Grönland. Tvärt om tyder
Grönlands geologiska beskaffenhet, som i mycket öfverensstämmer
med Skandinaviens, på en orografisk byggnad, snarlik vårt eget
lands, d. v. s. derpå, att landet består af bergsryggar och bergstoppar
vexlande med djupa dalar och slätter. Antagligt är till och
med, att landtryggen på Grönland, liksom i Sverige, i England,
äfvensom i norra och södra Amerika, går ungefär i landets
längdsträckning längs vestkusten.

De vindar, som skulle medföra snönederbörd i det inre af
landet, måste således, om de komma från Atlantiska oceanen, hafva
passerat först det breda isbälte, som nästan ständigt omsluter
Grönlands ostkust, derpå större eller mindre och, såsom vi veta, i
många fall rätt betydliga bergshöjder vid kusten; om vinden
deremot kommer från Davis strait, sjelfva landtryggen. I båda dessa
fall måste vinden få föhnvindens egenskaper, d. v. s. den måste,
då den passerat bergshöjderna, vara torr och relativt uppvärmd.
Lagarna för föhnvindarna bero, såsom bekant, på följande
förhållanden:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Apr 12 01:22:30 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1883/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free