Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
långt söder ut i Atlantiska oceanen. På djupet hade vattnet
en temperatur af + 3°, vid ytan var det närmare kusten
mindre salthaltigt och kallare. Innan vi kommit till
iskanten, sågo vi några hvalar, men deremot inga, när vi seglat
in bland isen. Af foglar sågos endast ett par måsarter
(Larus tridactylus och glaucus), alka, stormfogel och en
simsnäppa. Öfver hufvud var fogellifvet här fattigare än bland
drifisen vid Spetsbergens kuster. Oaktadt jag seglat så
långt in, att fartyget öfver allt var omgifvet af knatteris,
var dyningen mycket svår. Den hindrade dock ej, att en
svag ishinna bildade sig på vattenytan, helt säkert genom
kondensation af luftens fuktighet mot det under 0° afkylda
salta hafsvattnet.
Vi sågo här ett par hvalfångare, af hvilka den ene
ropades an. Kaptenen bjöds om bord. Han var från St.
Johns på New Foundland, hade varit på sälfångst och
fångat 35,000 sälar. Nu var han på sin andra resa, hade ej
tagit någon hval, ej heller någon narhval, endast några få
sälar. Enligt utsago af honom, var Kap Farewell isfritt. Men
ända dit var ostkusten helt och hållet afspärrad af ett
oafbrutet isband.
Det ingick ej i expeditionens plan att försöka
forcera isbandet för att nu genast nå land, hvilket för öfrigt
helt säkert under nuvarande, isförhållanden varit omöjligt.
Kursen stäldes i stället längs isbandet mot söder eller
snarare SSV. Den 13 hade vi härligt väder och alldeles
smul sjö; om natten var det kallt, så att ny is bildade sig
mellan isstyckena. På eftermiddagen började det blåsa hårdt,
men från isen, så att sjön fortfarande var smul. Ett par
draggningar gjordes.
Natten mot den 14 fingo vi åter land så tydligt i
sigte, att vi trodde oss vara helt nära kusten. Ingen is i
fartygets granskap. Jag stälde derför ännu en gång kursen mot
land. Ehuru varnade af föregående dags erfarenhet, trodde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
