Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inträffa ganska ofta, i synnerhet bland ungdomen, hvilken
här, såsom öfverallt, är föga hågad till försigtighet.
Mången mor vågar derför aldrig låta sin son börja med det
farliga yrket. Han blir då som vuxen oduglig till säljagt
och får dyrt plikta för moderns oförstånd genom att hela
sin lefnad blifva tvungen att lita till andras hjelp för sitt
lifsuppehälle. Kajaken användes ofta för stafettpost längs
kusten från en koloni till en annan, och vana kajakroddare
kunna i sin lilla farkost, föga beroende af väder och vind,
utan öfveransträngning tillryggalägga otroligt långa
distanser på ganska kort tid — ja, jag är af de berättelser, jag
hört i Grönland, öfvertygad om, att vid kapprodd på långa
distanser, dugliga kajakroddare skulle kunna utföra en
bedrift lika oväntad som lapparnes under skidtäflan sistlidne vår.[1]
Grrönländarnes kajaker hafva förvånat och intresserat
de flesta sjöfarande och resande,[2] som besökt landet, och i
redogörelser för deras resor finner man derför denna farkost
ofta omnämnd, först af Hall och Baffin i berättelserna om
Cunninghams, Lindenovs och Halls resor 1605—12,[3] af la
Peyrère i hans efter upplysningar insamlade i Danmark
författade »Relation du Groenland» (Paris 1647) och senare
ganska fullständigt af Crantz och Rink.[4] I de på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
