Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
torsk, som skulle kokas. Af »angmaset» fans stora hopar,
som vågsvallet uppkastade på stranden, och i fjordens
innersta del var hela strandfjären betäckt med ett tjockt lager
af angmaset-rom, hvilket på något afstånd såg ut som ett
jemnfint, gråhvitt sandlager.
Efter vår ankomst till det inre af fjorden blef vädret
genom ständigt regn ganska ruskigt. Detta hade dock det
goda med sig, att vi blefvo mindre plågade af den
förfärliga myggpest, som förbittrar lifvet i Grönland och mången
dag nästan omöjliggör allt arbete i det fria, åtminstone för
nykomlingen. Ty för honom medför den grönländska
myggens bett, när han första gången blir utsatt derför, ej
allenast stora smärtsamma bulnader, utan äfven
suppurerande sår. Dessa smådjur äro således rent af giftiga,
hvilket möjligen beror derpå, att de, då tillfälle ej erbjudes dem
att frossa på menniskoblod, slå sig ned på afskrädeshögarna
i koloniernas granskap, der alltid rik tillgång finnes på
förruttnade animaliska ämnen och på bakteriehärdar af
mångahanda slag. Efter att en gång hafva blifvit
grundligt myggbiten, tyckes man blifva nästan immun för giftet.
Myggbettets bestrykning med stark ättika minskar
bulnaden, klådan och värken. Den som en gång varit utsatt för
Grönlands myggsvärmar, kan väl förstå berättelsen, att
myggor varit en af hufvudorsakerna till omintetgörandet af
det svenska kolonisationsföretaget i det nuvarande
Pennsylvanien, i det de tvungit den svenska besättningen att
öfvergifva ett vid Delawareflodens mynning af guvernören Johan
Printz uppbygdt, för koloniens försvar nödvändigt fäste, som
af den plågade besättningen erhöll öknamnet »Myggenborg».
Den 20 juni återvände vi till kolonien, rikt lastade
med praktfulla mineral, af hvilka en del redan pryda
Riksmusei samlingar. Några kajakmän följde oss en lång del
af vägen utför fjorden i sina lätta, vackra båtar, rodde då
och då skrytsamt rundt om vår lilla, just ej snabbgående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
