Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Spetsbergen, och förekommo allt för tätt samlade på vissa ställen,
medan de på andra ställen saknades fullständigt, för att de skulle
kunna utgöra afloppsbäddar för de helt säkert ganska obetydliga
rännilar, som bildas här under högsommaren. Högst sannolikt
härröra de deremot från förkastningar i isen, snarlika dem, hvilka
iakttagas i de fasta jordlagren och hvilka der liksom här leda sin
uppkomst från jordlagrens eller isens växelvisa utvidgning och
sammandragning till följd af temperaturvariationer.
Från det ställe på inlandsisen, der vi togo af mot vester,
kunde vi, då dimman, för några ögonblick lättade, tydligen se, att
inlandsisen längre söder ut varit underkastad ännu betydligare
rubbningar, än de som förefunnos på de ställen, der vi gingo fram.
Från vår vändpunkt mot vester, som var belägen på en höjd af
407 meter, sänkte sig nämligen inlandsisen långsamt till en
betydligt lägre belägen isslätt, från hvars södra sida den åter hastigt
höjde sig i branta afsatser, och med beväpnadt öga kunde man
här urskilja mäktiga kantiga isblock, som lågo kringströdda på
isslätten, vid foten af de terrassformiga afsatserna, från hvilka de
nedstörtat. Möjligt är, att sjelfva isslättens höjd öfver hafvet var
mycket obetydlig, och att vi här hade framför oss en på
Nordostlandets ostkust mynnande, af ett sammanhängande isfält täckt hafsarm.
Det var denna oländiga isterräng, som nödgade oss att afstå
från planen att gå ned till Kap Mohn och derifrån längs kusten
till Kap Torell, vidare öfver Hinlopen och Vestspetsbergens
inlandsis, förbi Chydenii berg till Mosselbay. I stället veko vi af
åt vester mot Wahlenberg-bay. Äfven här möttes vi dock af en
ytterligt oländig, 1,500 till 2,000 fot öfver hafvet belägen terräng,
som uppehöll oss ända till den 15 juni, då vi helt oförväntadt
kommo ned till ostligaste delen af Wahlenberg-bay, hvilken sträcker
sig betydligt längre mot öster än på äldre kartor angifvits.
Nedstigningen från 2,000 fot till hafsytan gick så omärkligt, att vi först
genom vattnets salta smak kunde öfvertyga oss om, att vi verkligen
åter nått hafvets nivå.
För vetenskapen är ofvan beskrifna isvandring af
intresse, såsom den nordligaste, som någonsin företagits, och
såsom den enda, under hvilken man framgått tvärs öfver
hela isöknen — dock ej på Grönland, utan på en del af
Spetsbergen, Sådan inlandsisen här var, sådan torde den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
