- Project Runeberg -  Den andra Dicksonska Expeditionen till Grönland /
218

(1885) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld - Tema: Greenland, Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inre. Min följeslagare, professor Berggren, upptäckte, att
denna lera utgjorde substrat för en egendomlig isflora,[1]
bestående af en mängd olika mikroskopiska växter, af hvilka
en del äfven finnas spridda utom lerslammet på sjelfva isen,
och hvilka, så obetydliga de än synas vara, helt säkert spela
en ytterst vigtig rol i naturens hushållning, i det de genom
sin mörka färg vida kraftigare än den blåhvita isen
absorbera solens värmestrålar och sålunda bidraga till istäckets
förstörande och till att hindra dess utbredning. Vi hafva
sannolikt dem i ej ringa mån att tacka derför, att det
ishölje, som en gång täckt den Skandinaviska halfön,
bortsmält. Jag undersökte redan då detta isstofts uppträdande
i geologiskt hänseende och visade:

1. Att detsamma icke kunde hafva blifvit nedsköljdt
från bergshöjderna vid glacierens sidor. Det förekom
nämligen jemnt fördeladt på en vida större höjd än de vid
glacierbrämet belägna bergen, i lika mängd på topparna af
iskullarna som på deras sidor eller i dalgångarna emellan dem.

2. Att det hvarken af vattenströmmar blifvit spridt
på isens yta, eller af isen pressats upp från hypotetiska
bottenmoräner.

3. Att denna lera derför måste utgöra ett
luftsediment, hvars hufvudbeståndsdel (?) antagligen är terrestriskt
dam, som med vinden blifvit spridt öfver inlandsisens yta.

4. Att kosmiska beståndsdelar måste ingå i detta
sediment. Det innehöll nämligen, jemte magnetit, ett
stoftfint, med magnet utdragbart, metalliskt jern, som för
blåsrör ger reaktion på kobolt (och nickel). Härigenom fick
detta märkliga stoft, som jag benämnt kryokonit (= isstoft),
ett mycket stort intresse i vetenskapligt hänseende, i


[1] Senast af professor V. Wittrock utförligt beskrifven i: A. E. Nordenskiöld,
Studier och forskningar, föranledda af mina resor i höga Norden.
Stockholm 1883. I en senare uppsats uti samma arbete finnes äfven en utförlig
redogörelse för kryokonitens eller isslammets betydelse i geologiskt hänseende.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Apr 12 01:22:30 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1883/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free