Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvad som här säges om ett sund, som skiljer den
nordligaste delen af Grönland från ökomplexen på den
amerikanska sidan är, såsom vi numera veta, fullkomligt riktigt,
och riktig torde äfven eskimåernas beskrifning af
nordkustens naturbeskaffenhet vara, att döma af Greelys
beskrifning af Grinnell Land. Skulle detsamma ej vara fallet
med det förmodade, från Jakobshavns isfjord utgående
sundet? Detta skulle då under de senaste århundradena blifvit
spärradt af ismassor, som frambrutit från glaciererna vid
sundets kuster. Det kan ej nekas, att många skäl tala
härför — bland annat äfven de korpar, som lapparne sågo på
sin skidfärd. Dessa foglar pläga nämligen vid denna tid
på året sällan aflägsna sig långt från sina häckningsplatser
på kustbergen. Men om ett dylikt sund funnits, så skulle
lappen ej drömt så orätt och i så fall skulle min på
teoretiska betraktelser grundade förmodan om naturbeskaffenheten
af Grönlands inre dock kunna vara riktig. Såsom
äfven den framstående danske geografen, prof. E. Erslev,
i ett föredrag om 1888 års expedition påpekat,[1] är det
endast genom nya forskningsfärder på Grönlands inlandsis
eller genom en expedition till Scoresbys fjord på Grönlands
ostkust, som frågan kan definitivt afgöras.
Sedan lapparne fått hvila ut från sin långa och
mödosamma färd, bröto vi ändtligen den 25 juli upp för att
definitivt anträda återfärden. Det syntes vara hög tid
dertill, ty väderleken började nu här högt uppe blifva ganska
dålig. Det är svårt nog att i dimma framgå öfver en af
klyftor genomskuren, mångenstädes nästan »oframkommelig»
isöken, och genom ett större snöfall skulle, i fall skare
ej snart hade bildats på snön, vårt läge blifvit ganska
betänkligt. Kölden här uppe började dessutom, sedan solen
om natten gått ned under horisonten, blifva mycket sträng.
Natten mot den 27 juli sjönk således qvicksilfret i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
