Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fragment af en gammal kyrkklocka. De flestas form och den
omständigheten, att man flerstädes jemte metallbitarne träffat
slaggstycken med inneslutna metalldroppar, visar nämligen
tydligt, att man här har för sig en metallblandning,
framstäld eller åtminstone omsmält i trakten af fyndstället. Några
påtagliga fragment af gamla klockor har jag för öfrigt aldrig
sett bland den mängd grönländska fornsaker jag granskat.
Icke heller finnas några dylika afbildade i Grönlands
historiske Mindesmærker eller i Meddelelser om Grönland eller i
Rinks arbeten. De grönländska klockmetallstyckena utgöras,
såsom figurerna å sid. 379 utvisa, dels af smärre, tydligen
i form gjutna metallklumpar, dels af fragment af större
metallskifvor, dels af oregelbundna metallstycken,
antagligen härrörande från någon ofullständig smältning eller
misslyckad gjutning. Endast en gång har jag sett ett stycke,
som tydligen utgjort fragment af något bronskärl eller
bronsredskap, antagligen örat till en skål, allt för tunn för
att hafva användts till ringklocka. Äfven dr. Pingel
omnämner i en af sina berättelser om fornfynden i Grönland
(Ann. for Nord. Oldkyndighed, II s. 250), att man vid
Igaliko funnit fragment af »et stöbt Metalkar, som synes
have tjenet til et Döbefad» och af en »stöbt Metalkjedel,
rimeligviis en Vievandskjedel». Det förmenta vigvattenskärlet
är dock ej funnet vid någon kyrkruin eller annan
nordisk fornlemning, utan vid en grönländsk tältplats på
stranden af ön Ovingasak, nära kolonien Frederikshaab —
och om vi omdöpa den kristna »Vievandskjedeln» till
hednisk köttgryta, så är faran för att det nya namnet ej träffar
hufvudet på spiken ganska ringa.
Ej allenast till form utan äfven till färg och brott
variera bronsstyckena så mycket, att nästan hvarje stycke
tyckes härröra från någon särskild smältning. Detta
bekräftas ytterligare af nedanstående, på min begäran af dr.
Carl Setterberg utförda analyser:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
