Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
an, tätt förbi sjelfva strandklipporna. Då jag således i den
inslagna riktningen hvarken genast kunde komma fram till
östra sidan af landet eller finna någon säker ankarplats för
att invänta en förändring till det bättre i isens läge, sökte
jag komma ut genom det åt söder gående sundet Ikaresak.
Men äfven här mötte is, och det började redan blifva
mörkt. Det blef nu nödvändigt att söka skydd för natten.
Härtill valde jag, i brist på något bättre, den på nordöstra
sidan af Ikaresak belägna bugten Kangerdlutsiak, väl
bekant för en af våra lotsar, som flere år varit bosatt i
trakten. Äfven i denna bugt är det så bråddjupt, att vi
endast med svårighet funno ett ställe tätt vid land, der
ankaret kunde fällas på 20 till 30 famnars vatten, och
knappast var detta gjordt, förr än vi åter af stora isstycken,
som drefvo fram längs stranden, blefvo tvungna att lätta.
Detta upprepades flere gånger i den nu fullkomligt mörka
natten, under hvilken vi hvarje ögonblick voro utsatta dels
för stötar af förbidrifvande isstycken, dels för faran att
törnå på grund under ångandet af och an mellan det
alldeles okända farvattnets gneisklippor. Glad var jag derför,
när det dagades, att oskadd kunna fortsätta färden.
Till en början tog jag vägen mot söder för att genom
Ikaresak-sundet komma förbi Kap Farewell. Ogenomträngliga
ismassor mötte dock snart, så att jag måste vända. Ett
nytt försök gjordes att ånga fram samma väg, der is hindrat
oss föregående dagen. Men nu var isen härstädes ännu tätare
än förut. Intet annat återstod derför än att vända och
ånga ut genom sundet vid Pamiagdluk för att derpå
framtränga vidare, helst längs stranden. Äfven under återvägen
hade vi i början ganska svårt att komma fram för de
ismassor, som sedan gårdagen drifvit in och nära nog
instängt oss i det förut nästan isfria Pamiagdluk-sundet, och
när vi slutligen kommit ut, så visade det sig, att isen i
det bråddjupa farvattnet vid Kap Farewell låg alldeles tätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
