Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde Kapitlet. Om eskimåerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Trenne år derpå (1501) bragte Corte Real från sin
andra resa ej mindre än 57 vildar från nordöstra Amerika
till Lissabon, hvilka, att döma af den venetianske ambassadören
Pietro Pasqualigos bref till sina bröder i Venedig,
sannolikt voro eskimåer. Han säger nämligen om dem:
»De hafva alla samma färg, samma anletsdrag, samma växt
och samma utseende; de likna mycket zigenare och äro klädda i
skinn af hvarjehanda djur, i synnerhet uttrar, på hvilka de vända
håret utåt under sommaren och inåt under vintern. Dessa skinn
äro icke hopsydda, ej heller garfvade, utan sådana som de blifvit
flådda af djuren draga de dem öfver axlarna och armarna. De
äro mycket rädda och godsinta. Deras armar, ben och skuldror
äro särdeles välformade. Deras ansigten äro målade liksom hos
indianerna, somliga med sex tecken, andra med åtta eller flere tecken.
De tala, men ingen förstår dem, oaktadt man, såsom jag tror, har
tilltalat dem på alla möjliga språk. I deras land finnes intet jern,
men de förfärdiga knifvar och pilspetsar af ett slags sten.»
Corte Reals andra resa och de derunder hemförda
vildarne beskrifvas ytterligare i ett bref från Alberto Cantino
till hertigen af Ferrara, Hercules d’Este, i hvilket det bland
annat heter, att dessa vildar begagnat hus och båtar af
skinn, att de, till följd af sin starka kroppsbyggnad
synnerligen väl lämpade sig till slafvar, samt att de, i synnerhet
qvinnorna, hade hvit hy, voro glada och skrattade mycket.[1]
Spridda underrättelser om eskimåfolket läsas vidare i
de flesta berättelser om färderna mot nordvest under
sextonde och början af sjuttonde seklen, men dessa resor hafva
dock knappast utöfvat något väsentligt inflytande på
europeernas uppfattning af den folkstams natur och
lefnadsvanor, hvarom här är fråga. Deremot torde den ännu
rådande populära föreställningen om infödingarne i
Polar-Amerika till ej ringa grad påverkats af ett ganska
omfattande arbete, som 1647 trycktes anonymt i Paris, under
titel: »Relation du Grœnland». Detta arbete utgör ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
