Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Tionde Kapitlet. Om eskimåerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mig vara lika osannolikt, att man ursprungligen skulle
byggt qvadratiska eller parallelipipediska stenkojor, som att
man skulle uppfört stockhus runda.[1] För vesteskimåernas
vinterhus hafva påtagligen kamtschadalernas,
Jukonindianernas och aleuternas hus tjenat till förebilder. Dock hade
kamtschadalernas hus ingången genom ett hål på taket.[2]
Om man undantager de få getter, får, svin, nötkreatur
och höns, som europeer infört till Sydgrönland, så hafva
eskimåerna inga andra husdjur än hundar. Af dessa hålles
deremot i de nordliga kolonierna så väl af europeer som af
infödingar ett betydligt antal, hvilka om vintern användas
till jagtfärder och allehanda körslor och om sommaren få
gå lösa i granskapet af husbondens stuga, ofta utan att
erhålla någon annan föda än den, de kunna finna bland
affall från jagten och fisket eller på annat sätt sjelfva kunna
förskaffa sig. Mången gång lemnar egaren dem om våren
[1] På tal om forngrönländska hus må det ännu tillåtas mig att fasta
uppmärksamhet vid följande förhållande, för hvilket jag har svårt att finna någon
förklaring, förenlig med antagandet att ruinerna på sydvestkusten skulle datera
sig från de första seklen af innevarande årtusende. Om man kastar en blick på
den här ofvan s. 368 efter teckningar af danska forskare återgifna grundplanerna
till forngrönländska hus, så skall man finna, att fjorton af sexton bland dem äro
orienterade så att längdsidan ligger i det närmaste mot magnetisk söder.
Detsamma är äfven förhållandet med det vida öfvervägande antalet af öfriga i
Meddelelser om Grönland, h. VI, aftecknade husplaner. Kompass tyckes således hafva
varit använd vid bestämmande af husens läge, och det af män, för hvilka
missvisningen varit obekant, ett förhållande som har ett beaktansvärdt motstycke i
det sätt, på hvilket landkonturerna å Donis’ och Zenos kartor synas hafva blifvit
uppdragna (jemför A. E. Nordenskiöld, Studier och forskningar föranledda
af mina resor i höga norden, s. 46). Så vidt man vet, har kompassen ej varit
känd i södra Europa före medlet af 13:de seklet, och i norden sannolikt långt
senare. De forngrönländska ruinerna skulle således ej kunna härröra från
kolonisationens första tid utan från slutet af 13:de, från 14:de eller 15:de seklen.
En möjlighet skulle t. o. m. här förefinnas att framdeles direkt bestämma åldern
genom en jemförelse af husfasadernas medelmissvisning med den direkt beräknade.
Härtill är dock vår kännedom om de jordmagnetiska krafternas sekulära
variationer för det närvarande för ofullständig. Måhända kan dock en annan
förklaring finnas för det anmärkta förhållandet.
[2] Jemför afbildningen af ett kamtschadalhus i: Krascheninnikof,
Beschreibung des Landes Kamtschatka, Lemgo 1766, s. 218.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Apr 12 01:22:30 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/polexp1883/0519.html
